Fri entré-reformen infördes 2016 och pågick till årskiftet 2022/2023 på 18 statliga museer. Huvudsakligen innebar reformen att museerna slutade att ta ut entréavgift för vuxna till basutställningar.

Resultaten från den nya rapporten visar bland annat att antalet museibesök ökade på de museer som ingick i reformen och att museer i allmänhet sett en större ökning av besökstalen de år som fri entré införts. Dock är det enligt rapporten tveksamt om reformen har bidragit till breddat deltagande, alltså nya besökare som tidigare inte besökt museerna.

Trots att rapporten inte djupgående analyserar orsakerna bakom misslyckandet i att öka deltagandet menar Mats Granér, chef för Myndigheten för kulturanalys att ett skäl kan vara att entréavgiften inte alltid avgör huruvida människor besöker museum eller inte.

– En ytterligare orsak kan vara att museerna i reformen är Stockholmsbaserade. I Stockholm är museideltagandet redan högt och därför är det ännu svårare att öka bredden just i den regionen.

Behövt anpassa

Östasiatiska museet i Stockholm är ett av de statliga museer som behövt anpassa sina besöksavgifter efter att fri entré-reformen upphörde.

– Vi behövde införa entré av ekonomiska skäl då vi vid årsskiftet inte fick kompensation längre. På Världskulturmuseerna har vi därför infört ett årskort för att skapa en så låg tröskel som möjligt fastän vi har en entréavgift, säger Jessica Christensen, publikmöteschef på Världskulturmuseerna.

Inget enkelt svar

Kristina Axén Olin, (M) ledamot i kulturutskottet, är inte överraskad över rapportens slutsatser.

– Det är aldrig bra med stora omorganisationer och reformer som inte ger något resultat. Vi vill prioritera att nå ut till nya grupper.

Hur ska nya grupper nås?

– Tyvärr finns inget enkelt svar. Vi vill nå hela landet och nya besöksgrupper, så jag hoppas att rapporten kan bidra till nya idéer för att få fler människor att hitta till museerna.