I studien vid Uppsala universitet och Svenska barnboksinstitutet har forskare arbetat tillsammans med volontärer för att avkoda Astrid Lindgrens dittills outforskade manuskript.
När projektet nu går i hamn har man lyckats översätta hela manuset till Bröderna Lejonhjärta, vilket omfattar 55 stenogramblock.
– Det fanns en idé om att hennes originalmanus var ogenomträngliga och obegripliga. Men vi har kommit fram till att det visst går att läsa hennes manuskript, säger projektledaren Malin Nauwerck.
”Fungerar som ljudböcker”
Astrid Lindgren var utbildad sekreterare och skrev sina originalmanus med stenografi, en metod som ökar skrivhastigheten och bygger på språkljud. I studien har man kunnat se hur stenografin påverkade författarens berättarstil.
– Vi får tillgång till en ny sida av Astrid Lindgren. Ett tag var hon bara ”sagotant”, men de senaste 20 åren har det hänt mycket inom forskningen. Hon har belysts som redaktör, förläggare och opinionsbildare. Det här är ytterligare en sida av henne som handlar om hennes sekreterarerfarenheter och vilken roll de spelade i hennes kreativa skapande.
Manusen skrevs för att läsas högt och kan på många sätt liknas vid ljudböcker, menar Malin Nauwerck.
– Stenografi är ett verktyg för ljudupptagning där ljudet fångas i grafiska symboler. Det arbetssättet blir inskrivet i Astrid Lindgrens konst. När böckerna skapas genom muntliga tekniker blir de som ljudböcker. Astrid Lindgren har själv jämfört sig med en sekreterare som fångar upp det hon hör inom sig.
– Kanske förklarar det något om varför man har lyssnat så mycket på hennes böcker.
Alternativa versioner
Studien ger också insikter i hur Astrid Lindgren skrev fram sina berättelser. Bland annat har man funnit alternativa versioner till Bröderna Lejonhjärta. Författaren filade särskilt på slutstriden mellan Katla och Karm.
– Det finns en del olikheter mellan vad vi ser i stenografiblocken och de färdiga böckerna. Astrid Lindgren byter ofta namn, utseende och kön på sina gestalter. I Bröderna Lejonhjärta behövde hon göra många avvägningar. Slutet, när bröderna hoppar ner i Nangilima, var kontroversiellt i sin samtid då det skildrar döden på ett drastiskt sätt.
Om studien
”Astrid Lindgren-koden” är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt mellan Uppsala universitet och Svenska barnboksinstitutet. Det finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och har pågått mellan 2020 och 2022.
Projektet är ett exempel på medborgarforskning. Tillsammans med forskare har över 100 volontärer, främst pensionerade kvinnor som arbetat som stenografer, avkodat 55 stenogramblock, omfattande manuset av Bröderna lejonhjärta.
