104 svenska museichefer har deltagit i en rapport av organisationen Sveriges museer, som driver den svenska museisektorns intressen. Enligt rapporten upplever vart fjärde museum i Sverige att politiker eller tjänstemän någon gång har försökt påverka innehåll i utställningar eller annat som har med museiverksamheten att göra.

– Jag är inte förvånad. Vi är på vår vakt nu mer än någonsin. Vi ser att sådant som handlar om kulturarv är väldigt intressant för politiker när de vill driva sina frågor och förändra samhället, säger Maria Jönsson, museichef på Norrköpings stadsmuseum.

Kulturarv och identitet

I februari 2020 polisanmälde Sverigedemokraterna i Norrköping stadsmuseet i samband med utställningen ”Medlöperi och motstånd” om nazism, där Sverigedemokrater figurerade på bild i en uppsatt tidningsartikel. Polisanmälan lades ner efter några dagar, men händelsen fick principen om armlängds avstånd att debatteras i hela landet.

– Då fick vi mycket stöd från andra museer som kände igen sig i vår situation, att politiker och tjänstemän lägger sig i det vi gör, säger Maria Jönsson.

Rapporten från Sveriges museer har inte tittat närmare på vilka politiska partier som försöker påverka museerna mest, men slår fast att det rör sig om flera olika partier:

– Det handlar ofta om okunskap, man uppfattar museet som sin miljö. Dessutom är kulturarv väldigt kopplat till identitet och det finns politiska agendor för att påverka, inte bara från ett parti, säger en anonym museichef som intervjuats i rapporten.

Kommuner och regioner

När det gäller kommunala eller regionala museer, alltså de museer som har en kommun eller region som huvudman, är en tredjedel som uppger att politiker eller tjänstemän har försökt styra verksamheten.

– Det är ju ofta det som politiker eller högre tjänstemän är tillsatta för – att peka ut en riktning och dela ut uppdrag. Men våra uppdrag behöver vara väldigt övergripande och det är jag som har sista ordet om innehållet på Norrköpings stadsmuseum, säger museichefen Maria Jönsson.

Rikard Åslund, region Östergötlands kulturchef, tror att museernas upplevelser kan ha att göra med kultursamverkansmodellen som infördes i Sverige 2011 och som gjorde det till regionernas uppgift att fördela de statliga kulturstöden. 

– Det innebar att de regionala politikerna och tjänstemännen fick en närmare koppling till kulturinstitutionerna, vilket jag tror har lett till en närmare regional granskning av museernas verksamhet, säger han.

Marknadsföring vs kultur

Enligt Rikard Åslund finns det en god kännedom om principen om armlängds avstånd inom politiken, men även en vilja från regioner och kommuner att säkerställa de nationella kulturpolitiska målen och se till så att skattebetalarna blir nöjda med vad de får för sina pengar.

Dessutom är det inte alltid populärt när museer väljer att lyfta fram sådant som sätter området i dålig dager, till exempel mörka sidor av en kommuns eller regions historia.

– Klart att vi vill lyfta upp allt vårt vackra kulturarv, men det finns alltid kritiska frågor som behöver ställas. Vilken bild vill vi visa av vårt län? Är det viktigt med marknadsföring eller kulturell relevans? I sådana frågor kan det nog finnas lite olika ingång, säger Rikard Åslund.