Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning mot databassajten Verifiera för att ta reda på om det är lagligt för företaget att samla och sälja hundratusentals uppgifter om svenskars psykiska tvångsvård, sjukskrivningar och missbruksproblem till arbetsgivare och allmänhet.
Ingemar Engström, affilierad professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Örebro universitet, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv med just tvångsvårdsforskning. Han är starkt kritisk till Verifieras affärsmodell som han menar saknar etiska riktlinjer.
– Jag är förvånad, för att inte säga upprörd över att företaget inte förstår skillnaden mellan brottslingar och psykiskt sjuka, säger han till SVT.
”Helt oacceptabelt”
På Verifieras databas finns det avgöranden från allmän förvaltningsdomstol som gäller känsliga personuppgifter om hälsa.
– Genom att betala en peng och med ett enkelt knapptryck kan vem som helst komma åt personer som har tvångsvårdats inom psykiatrin, det är verkligen inte rimligt. Det är djupt oetiskt, säger Ingemar Engström.
Verifiera menar att de inte bär inte det etiska ansvaret här utan att man i så fall får kritisera att dessa uppgifter är offentliga?
– Det är ett sätt att komma undan. Jag förväntar mig att även kommersiella företag tar ett etiskt ansvar, vad kan hända med dessa uppgifter? Jag har förstått på deras svar att man är fullständigt kallhamrad och ointresserad av det perspektivet. Det tycker jag är omänskligt, orimligt och helt oacceptabelt.
”Inte vår uppgift att censurera”
Verifieras styrelseordförande och ansvarig utgivare Gunnar Axén håller inte med om kritiken. Han menar att företaget tillhandahåller viktig information för journalister och medborgare.
– Det finns en anledning till att vi har en offentlighetsprincip och det är för att vi ska kunna få insyn i rättsväsendet och granska hur det fungerar, säger han.
Men varför tillhandahåller ni handlingar om psykiskt sjuka, som inte gjort något brottsligt?
– Det är ju upp till myndigheterna, i det här fallet domstolar, att avgöra om det är information som är så skyddsvärd att man vill sekretessbelägga det. Det är inte vår uppgift att censurera i offentliga handlingar, säger Gunnar Axén.
SÅ FUNGERAR FRIVILLIGT GRUNDLAGSSKYDD
Enligt dataskyddsförordningen GDPR får man inte uppföra register eller databaser med personuppgifter, men undantag görs för journalistiska ändamål.
Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt ansöka om utgivningsbevis och få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.
Det betyder att sajter som Verifiera, Lexbase och Mr Kolls verksamhet har grundlagsskydd på samma sätt som medieföretag och kan göra offentliga handlingar, som t ex brottmålsdomar lättsökta för en bred allmänhet.
IMY menar dock att YGL:s 1 kapitel § 20 inte hindrar ett förbud mot att offentliggöra uppgifter om hälsa, sexualliv, sexuella läggning om uppgifterna har samlats in på ett sätt som gör dem möjliga att söka eller sammanställa.