Det nya mediestödet som inrättades i år, och som syftar till att stärka den journalistiska närvaron i svagt bevakade områden, har bidragit till att mediehus vågar satsa mer på lokaljournalistik. Samtidigt saknar fortfarande 46 kommuner en redaktion, och många brottas med stora ekonomiska problem, det visar Institutet för mediestudiers nya årsbok.

Såg en möjlighet att satsa lokalt

– Om man går 20 år tillbaka i tiden har många mediehus, inklusive VK, varit tvungna att dra in på sina lokalredaktioner då ekonomin inte har funnits. Nu när stödet till lokaljournalistik kom såg vi möjligheten att satsa på ett område som vi tycker är viktigt men som vi av ekonomiska skäl inte har kunnat vara i, säger Jessica Wennberg, chefredaktör för Västerbottens-Kuriren, till Kulturnyheterna.

Fem underbevakade kommuner, så kallade ”vita fläckar”, har fått utökad bevakning med det nya mediestödet. För Västerbottens-Kuriren och Folkbladets lokala satsning har de öronmärkta pengarna varit avgörande.

– Nu har vi en reporter i Sorsele-Storuman och vi har fått ett jättebra mottagande, vi har varit uppe där och träffat läsare. Stödet bidrog till att vi vågade göra den satsningen. Vi började också omprioritera var vi har våra lokala redaktörer och vi har också flyttat en reporter från Lyksele till Dorotea-Åsele som också har varit ett underbevakat område, säger Jessica Wennberg.

Stora ekonomiska problem

Men det nya mediestödet är inte ett fläckfritt system, tycker Lars Truedson vid institutet för mediestudier. Även om ett antal underbevakade kommuner har fått mer lokaljournalistik har den största delen av det totala mediestödet gått till aktörer i relativt välbevakade områden.

– Det här stödet till vita fläckar är en restpost efter att det stora mediestödet har fått alla pengar som det behöver. Mycket talar för att stödet till att rädda lokalbevakningen borde vara skyddat i budgeten och inte beroende av hur det går för de stora tidningarna runt om i landet. Går det dåligt för dem får de mer av det mediestödet, säger Lars Truedson till Kulturnyheterna.

Annonsintäkterna rasar

En annan utmaning för lokaljournalistiken är det stora raset för annonsintäkter. Trenden visar att annonseringsviljan i medier överlag är stor, men inte när det gäller medier som producerar samhällsjournalistik.

– Det försvinner lika mycket pengar i annonsintäkter som hela mediestödet varje år så de statliga pengarna förmår ingenting mot de här enorma krafterna som de här förändringarna av affärsmodellen har satt igång, säger Lars Truedson.

Risk för korruption

Och när annonsintäkterna viker blir läsarnas betalningsvilja allt viktigare.

– Om det inte finns någon som kollar vilka beslut som politiker fattar så kommer de fatta sämre och mindre genomtänkta beslut. Kanske kan kommuner till och med i högre grad bli korrupta om det inte finns en journalistisk bevakning. Om medborgarna tycker att det är viktigt med lokaljournalistik får man se till att betala för det, annars blir det problem, säger han.