Precis som i fallet ”Snakes on a plane” (eller för den delen: ”Women talking”) säger titeln allt. En björn på koks. Det kan inte sluta väl. Det gör det inte heller. Vare sig för det mänskliga betet eller i förlängningen filmmakarna.

Skådespelaren och regissören Elizabeth Banks (”Call Jane”) senaste regiinsats är ”inspirerad” av en sann historia från 1985 om en svartbjörn som råkar sätta i sig en hel massa kokain som slängts ut från ett flygplan mitt i en naturpark. I verkligheten dog dock björnen rätt snabbt eftersom knarket frätte sönder dess inre, men i den här färggranna skrönan blir den 250 kg tunga nallen snabbt beroende och jagar genom skogen efter mer ladd – och dödar och lemlästar en massa människor som kommer i hennes väg.

Banks och gänget gör ett lyckat försök att återuppliva den gamla ofina 80-talsgenren actionkomedi. Ni kommer ihåg: en sån där film som kritiker som jag kallade skräp och just därför absolut måste ses.

”Cocaine bear” brassar på med ett fyrverkeri av tydliga tidsmarkörer som hockeyfrilla, pudelrock, pastell och Pacer X-bilar – vilket ger en bitvis riktigt underhållande pastisch. Men spänning och humor är en lika svår kombo nu som för 40 år sedan. Det ena tar ju i nio fall av tio ta ut det andra. Så också här. Och även om den debila stämningen, med de många Kling och Klang-klantiga skurkarna, är medvetet anlagd blir den i längden bara just... debil.

Tristast är slutet som med sin konventionella form ber om ursäkt för den barocka film man just visat. ”Löp linan ut, för bövelen!”, ropar jag. Inte.

Nå. Den norske bekantingen från ”Beck”, Kristoffer Hivju, gör en kort men underhållande insats som naiv naturmupp och så ser vi även den alltid hetsige Ray Liottas sista insats. Han dog några veckor efter inspelningen och får faktiskt just i dagarna en postum stjärna på the Hollywood walk of fame.

Bäst är ändå den digitala björnen. Men så består också det visuella effektteamet av bortåt hundra personer, varav en har den unika rollen ”lead fur groomer”, alltså typ förste pälsputsare. Sådana fanns inte på 80-talet.