”Europa efter regnet” utgår från en målning av den tyske dadaisten Max Ernst som efter en vistelse i fångläger lyckades fly till USA undan nazisterna. I trygghet på andra sidan Atlanten kom målningen till, en skildring av ett post-apokalyptiskt landskap som dränkt i vax, en drömsk gestaltning av Europa mitt i brinnande krig.

Plågsamt vältajmat kan man tänka när grabbarna i kollektivet KonstAB, Filip Aladdin, Anton Hellström och Ossian Melin nu tar sig an vad de kallar sitt största projekt hittills. Men att ödestimmen för Europa verkar slå är inget som märks på Folkteatern i Göteborg.

Med sig från Max Ernsts måleri tar de undergången som ansats, och ett dadaistiskt arv.

Platsen är ett kinesiskt bageri i en framtida dimension. Mjölet yr i det som också är ett skomakeri.

En föreställning ska sättas upp under ledning av Asta Kamma Augusts rollfigur, en överlevare med uppdrag att rädda världen. Eller? Det som börjar som en berättelse slirar snart iväg i sketchartade upptåg, överlastat med popkulturella referenser, nakenhet och absurditeter, som en gestaltning av kollektivets privata fantasier.

Tänk er en kombination av kultig sci-fi-rulle, barnprogrammet ”Tårtan” från 1970-talet och valfritt studentspex. Men humorn är av den svårfångade, exkluderande arten. Chockverkan styr.

Här får vi bevittna ett slags förlossning i Elin Skarins gestaltning, häpnadsväckande i sin direkta exponering. Pånyttfödelse är onekligen ett tema, men leder dessvärre bara rakt ned i matsmältningsorganen när ett rått ägg vandrar genom ensemblen, från mun till mun.

Positivt är ändå att KonstAB tar fasta på scenkonstens fysikaliska grundvillkor. En naken kropp smetas in med deg. Porslin krossas. Och något står på spel. Skådespelarnas sårbarhet. Förutom äckel väcker föreställningen oro för att någon ska skada sig. Dessvärre inte mycket mer.

Skådespelet på Folkteatern är som en oformlig organism från en annan galax, i ständig transformation. I slutändan försvinner den in i sin egen kroppsöppning.

Men känslan i foajéminglet är att det här är bland det mer trendiga som erbjuds i Kultursverige. Alltid något för en konstform som annars riskerar att förtvina i en digital, snabbspolad samtid.