Utredningen om det nya mediestödet tillsattes av den förra regeringen och samtliga riksdagspartier stod bakom den. Den nuvarande regeringen har i hög grad gått på utredaren Mats Svegfors linje som föreslagit ett teknikneutralt stöd som inte ska beräknas utifrån tidningens upplaga, utan istället ska utgå från redaktionernas storlek.

– Vi har utgått ifrån utredningens förslag, men vi har också haft en remissrunda. Det har varit en gedigen beredningsprocess och vi har landat i en proposition som ligger nära utredningens förslag. Vi tror att det kommer att samla ett brett parlamentariskt stöd, säger Parisa Liljestrand.

Enligt regeringens förslag ska mediestödet ges till medier som har ett fokus på nyhetsförmedling och granskning. De ska också ha en ansvarig utgivare, vara allmänt tillgängliga och verka för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av innehållet.

Nytt demokrativillkor

Ett nytt demokrativillkor införs också. Det innebär att mediers publicistiska verksamhet inte väsentligt får verka mot grundläggande demokratiska värderingar.

– Demokrativillkoret kommer att kunna tillämpas om ett medie uppfyller alla villkor för stöd, men ändå visar sig väsentligen verka mot de värderingar som är angivna i regeringsformen, säger Parisa Liljestrand.

– Att ställa krav på medieinnehållet som är snävare än vad yttrandefriheten tillåter är något som är helt nytt inom svensk mediepolitik. Det är känsligt i en demokrati och regeringen har också stramat åt formuleringen jämfört med utredningen, säger Kulturnyheternas redaktör Per Andersson.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024, under förutsättning att det nya stödsystemet godkänns av Europeiska kommissionen.