– Ofta under de här 20 åren har vi varit med om att unga som stått oss nära har mördats, säger grundaren Nicolas Lunabba, hyllad författare och samhällsdebattör.

Föreningen HelaMalmö grundades med syftet att adressera sociala orättvisor och missförhållanden i samhället.

– Det är så stor brist i de här områdena, välfärden har urholkats. Men att vi har funnits under så lång tid handlar nog om att fokus hela tiden ligger på det konstruktiva: “Vad kan vi skapa?”. Vi måste ha en övergripande idé: sociala infrastrukturer som jobbar underifrån och upp med de mest grundläggande behoven.

”Liknar gängens metoder”

Idag utgår HelaMalmö utifrån Nydalamodellen som förenklat kan delas in i tre delar.

– Vi jobbar med tre komponenter som liknar gängens: sociala sammanhang med en känsla av tillhörighet, förebildskap och helt enkelt status. Se till att hos oss får barn och ungdomar mat i magen, vi kan skapa utbildningar, vi har en fysisk plats att vara på, jobb på sikt.

– Vi måste alltid tänka på de unga och ha en förståelse och respekt för var de kommer ifrån, och miljön som har format dem.

“Kultur som revolutionär kraft”

En viktig del i arbetet är att möjliggöra kultur och bildning. Till exempel genom musik, dans och litteratur. Aina Gagliardo, verksamhetschef på HelaMalmö, menar att en stor del av unga generationen i socioekonomiskt svaga områden idag blir utestängda från att både skapa kultur och att tänka kritiskt kring kultur.

– När det kommer till läsning, litteratur och folkbildning så är det jätteviktigt att se brett. Vi kan inte ha en kultur som bara tittar på kvalité och inte tittar på de sociala faktorer som finns bakom skapandet.

Dagen efter ett mord, hur mottagliga är ungdomarna för att läsa en bok?

– När det händer den typen av tragedier handlar det för oss om att skapa ett tryggt rum, där barnen om de vill, både kan prata men också mest av allt bara vara sig själva.