Socioekonomisk utsatthet och språkproblem är enligt OECD de största anledningarna till att elever med invandrarbakgrund hamnar efter i skolan. På Murgårdsskolan i Sandviken hade bara 25 procent av sjätteklassarna fullgoda betyg förra läsåret. Trots hög skolpeng och riktade språkåtgärder har skolledningen inte lyckats vända på utvecklingen.
– 95 procent av eleverna har utländska föräldrar. De pratar inte svenska hemma eller på fritiden. De kommer sent in i förskolan, så de kommer upp i grundskolan med för låg nivå av svenska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, säger det liberala kommunalrådet Per-Ola Grönberg.
Uppblandning med svenskspråkiga barn
Flytten av Västanbyns elever syftar till att skapa en mer gynnsam elevsammansättning, enligt en informationsfilm från kommunen.
– Genom att göra en uppblandning med mer svenskspråkiga barn kommer man ha lättare att ta sig vidare. Man får ett större ordförråd, kan ta åt sig svenska språket och vad lärarna pratar om, säger Per-Ola Grönberg.
Kraftiga föräldrareaktioner
I Sandviken styr en koalition av Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet och beslutet om skolflytten genomförs med stöd av Vänsterpartiet. Reaktionerna har varit kraftiga både från föräldrar och opposition. Föräldrar till Västanbyeleverna har kallat det hela för ett socialt experiment och tre personer överklagade beslutet till förvaltningsrätten. Det avslogs i februari men har nu överklagats till kammarrätten.
Liberaler lämnat partiet
Tre liberaler har lämnat partiet och flera ansvariga politiker har vittnat om hot. Per-Ola Grönberg säger att det finns fler skäl till skolflytten än integration och kritiken från de före detta partikollegorna slår han ifrån sig.
– Det är inte någon tvångsbussning, det fria skolvalet finns ju kvar. Däremot så utökar vi området för närliggande skola. Lärarna är med på tåget, rektorerna är med på tåget och alla tycker att det här kommer att bli bra. Föräldrarna är oroade, vilket jag också har förståelse för.
Javascript är avstängt
Språk och skolresultat
- I Norra Biskopsgården i Göteborg mätte man 2018 språkutvecklingen hos barn i förskoleåldern. 6-åringar där kunde då i snitt 2000 ord på svenska, att jämföra med förväntade 6000 till 8000 ord.
- Enligt en OECD-rapport från 2023 är socioekonomisk utsatthet och språkproblem de största anledningarna till att barn med utländsk bakgrund hamnar efter i skolan.
- Den internationella läsundersökningen PIRLS 2021 visade att läsförståelsen blir allt sämre bland svenska barn med med svaga socioekonomiska förutsättningar. Svenska elever från resursstarka hem presterade lika bra som i tidigare mätningar och över genomsnittet i OECD.
- Den senaste PISA-rapporten visar att socioekonomiska kunskapsklyftor minskar i de flesta OECD-länder. Sverige är ett av åtta OECD-länder i det senaste PISA-testet där kunskapsklyftan mellan olika socioekonomiska grupper växer.