Billie Eilish och Finneas O'Connell uppträder på ett Spotifyfinansierat event i Los Angeles i januari 2020 Foto: TT

Strömningsfusket: ”Återaktualiserar frågan om Spotifys snålhet”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Strömningsfusket på Spotify gör det omöjligt att veta vilka artister som faktiskt är populära på riktigt, vilket skapar problem för hela musikbranschen. Men det sätter också fokus på en annan av musikstjänstens gamla surdegar: anklagelser om snåla utbetalningar till upphovsmännen.

Tali da Silva

Kulturjournalist

Med lite tur så kan avslöjandena kring hur enkelt det är att manipulera strömningssiffror på Spotify leda till någonting gott: att vi slutar stirra oss blinda på siffrorna. Det finns så mycket annat att prata om. Som: Hur låter musiken? Och: Vad vill artisten säga? Och andra gamla skittråkiga 1900-tals-samtalsämnen.

Skämt åsido: En artists popularitet kommer aldrig vara oviktig. Vad man än tycker om det så påverkar antalet strömningar i allra högsta grad vilka band och artister som får spelningar, men också vilka medierna väljer att intervjua, lyfta fram och kanske recensera. Och om någon ny artist plötsligt stiger som en raket på topplistorna så är det musikjournalisters jobb att ta reda på vem det är, och bandbokarnas jobb att boka.

Strömningsfusket

Att det går att manipulera strömningar på Spotify riskerar alltså att snedställa hela musikbranschen. Ändå har Spotify hittills vägrat ställa upp på någon intervju i frågan. Istället skickar de ut så kallade uttalanden som ingen tillåts ställa följdfrågor på. Och det faktum att Spotify, som förstås känt till problematiken i flera års tid, fortfarande inte lyckats ta tag i problemet talar sitt tydliga språk: Stressnivån är lika med noll.

Det i sin tur sätter fingret på en annan gammal skamfläck, nämligen att ersättningarna de betalar ut till artister är låga. Hade de falska strömningarna kostat Spotify mer pengar i utbetalningar, så hade de säkerligen lagt på både ett och två kol för att förhindra den så kallade strömningsdopningen.

Nu är detta förstås inte enbart en fråga för Spotify – den som tror det är både lat och naiv. Nästa steg blir att undersöka musiktjänster som Apple music, Tidal och Youtube. Och när man är igång, varför inte Instagram och andra sociala medier? Även antalet följare på den typen av plattformar används som argument för bokningar till diverse arrangemang, trots att alla vet hur enkelt det är att köpa fler följare.

Men den viktigaste frågan av alla är och förblir: Hur kan sajterna som säljer falska strömningar få förbli lagliga? Detta är ytterligare ett fall där lagstiftningen inte hunnit med i utvecklingen, men som borde åtgärdas snabbare än Mange Schmidt hinner säga glassigt.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Strömningsfusket

Mer i ämnet