Hajen:

Det kan finnas anledning att vara lite skeptisk mot spel som bygger på filmer eftersom de oftare är roligare som idé än att spela, men ”Hajen” kan man uppskatta även om man struntar i filmen.

En person spelar haj och resten av spelarna är människor. Hajens uppgift är att äta upp så många semesterfirare som möjligt och gömma sig för filmkaraktärerna Brody, Quint och Hooper, som jagar den.

De som spelar människor har till uppgift att skjuta så många tunnor som möjligt i hajen för att den ska avslöja sin position.

Wingspan:

Vi stannar kvar i djurriket, men med ett mindre blodigt spel. I början känns det som inget händer och man kan behöva hjälp med spelförslag, men om man tar sig över den tröskeln får man en trevlig, nästintill meditativ spelupplevelse.

Det går ut på att bygga ett trivsamt reservat för sina fåglar och samla och lägga ägg. Spelet fungerar bra både för strategispelsentusiaster och spelare som inte är så tävlingsinriktade. Extra pluspoäng för det vackert utformade brädet och korten.

Wavelength:

Wavelength är lätt att lära sig, lätt att spela och det tar inte så lång tid. Man spelar i lag och en spelare ska få sina lagkamrater att försöka pricka in ett påstående på en skala. Man kan till exempel få upp skalan överskattad – underskattad, sen bestämmer spelet var på skalan den fasta punkten ligger någonstans och sen ska man med hjälp av en ledtråd försöka få sitt lag att träffa rätt på skalan.

Det handlar om att vara så koncis som möjligt, men också försöka ta sig in i huvudet på sina medspelare hur de uppfattar saker.