I över 10 år har länsstyrelsen försökt kartlägga miljöproblemen vid gamla glasbruk. Det finns mätningar vid över tjugo småländska glasbruk, och vid många har gifthalterna varit alarmerande.

I Kosta finns arsenikhalter i marken 40 gånger över vad som anses kunna ge akut förgiftning. I Bergdala 120 gånger över. I Kosta finns grundvattenprover med arsenik 60 gånger över gränsvärdet. Vid Flygfors 200 gånger gränsvärdet.

Dessa tre bruk och ytterligare sju har så stora problem att områdena hamnat på länsstyrelsernas lista över akuta platser, vilket innebär att de anses vara de mest akuta att åtgärda. De tio utgör nästan hälften av de totalt 22 platserna på listan.

Många oroade

Miljövårdsdirektören Tommy Hammar på länsstyrelsen i Kalmar tycker absolut att områdena bör åtgärdas snarast.

– Dessa platser måste man göra någonting åt, säger han till SVT.

Lokalt i Glasriket finns många som är oroade för gifterna. Folk som självklart undviker att bada och fiska i vissa sjöar. Men andra har sedan barnsben sett och lekt på glashögar och ser det som något naturligt.

Det finns också en rädsla att tala om problemen. Glasbruken och framför allt turismen är avgörande för överlevnaden. Över en miljon turister kommer till glasriket varje år.

– Det finns självklart en balans mellan att inte skrämma turister och att informera om risker, erkänner Tommy Hammar.

”En icke-fråga”

I Kosta möter vi kommunalrådet i Lessebo kommun, socialdemokraten Monica Widnemark. Hon har drivit igenom beslut att köpa mark vid Bergdala där kommunen därmed fått ett stort miljöansvar för en av de mest förorenade platserna. Men hon kallar arseniken en ”ickefråga.”

– Frågan är om inte glaset ligger bra där det ligger, säger hon.

Och de alarmerande halterna arsenik i grundvattnet säger hon sig inte känna till.

– Nej inte att vi har så höga halter av arsenik, det har vi inte nej.

 Inte ens när vi berättar om rapporterna vill hon kännas vid problemen.

– Det skulle jag i så fall fått höra av min miljöskyddschef och det har jag inte.

Ont om resurser

Länsstyrelsernas rapport om glasbruken med de höga arsenikvärdena skrevs redan 2007, och sedan dess har nästan ingenting hänt. Inget av de tio glasbruken på ”akutlistan” har sanerats.

För de flesta bruken finns inte ens någon huvudstudie som är det viktiga steg i processen där man kartlägger mer exakt hur stort problemet är, vart gifterna har spridit sig, och som ligger till grund för vidare åtgärder.

– Vi har lämnat de enskilda projekten och vill ha igång ett stort projekt som täcker hela glasbruksriket för att få effektivitet, säger Tommy Hammar.

Han menar att det inte finns tillräckliga resurser för att åtgärda glasbruken. Istället hoppas han att regeringen eller Naturvårdsverket skall fatta stora beslut och avsätta en riktigt stor klumpsumma så att alla 25 glasbruksobjekt eller helst ännu fler kan åtgärdas gemensamt.

Lite händer

Och innan det sker så händer inte mycket med de platser som är de mest akuta i landet att åtgärda. På några håll har man satt upp varningsskyltar om förorenad mark eller inhägnat ett område. Men man kollar inte om och i så fall hur gifterna i grundvattnet sprider sig. Man kollar heller inte om arsenik eller tungmetaller har spridit sig till enskilda dricksvattenbrunnar i närheten.

Vid till exempel Flygfors föreslog utredarna redan 2008 att man borde ha rör ner i marken för att enkelt ta flera grundvattenprover och se om halterna förändrats. Inte ens detta har blivit av.

– Nej, då handlar det om mer utredande och åtgärdsplaner och det har vi inte gjort, säger Tommy Hammar.

Klicka här för att komma till vår interaktiva karta över glasbruk som förorenar grundvattnet.

Vet du mer om glasbruken? Kontakta oss på adresserna nedan.