Förskjutningen i retoriken under den här mandatperioden kommer att få stor betydelse för den kommande valrörelsen.

Historiskt brukar svenska valrörelser koncentreras kring konflikter på den klassiska höger-vänsterskalan: Sysselsättning, välfärd, skatter och fördelningspolitik brukar vara de viktigaste valfrågorna. Den här gången ser det ut att bli annorlunda, vilket SVT Opinions #partirösten tydligt visar.

För första gången verkar det bli en valrörelse som mest kretsar kring frågor som rör invandrings- och flyktingpolitik, integration och brott och straff. Budskapen präglas dessutom av skärpta krav: En mer restriktiv flyktingpolitik, en mer kravorienterad integrationspolitik och hårdare straff samt fler poliser är några exempel.

Den totala omsvängningen jämfört med för några år sedan är slående. Dåvarande Moderatledaren Fredrik Reinfeldt uppmanade väljarna att öppna sina hjärtan och Stefan Löfven slog fast att hans Europa inte skulle bygga några murar.

Den politiska utvecklingen idag är den rakt motsatta.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna har dragit slutsatsen att de under några år hamnat i otakt hos breda väljargrupper. Nu försöker de anpassa sig. Syftet är att bromsa Sverigedemokraternas tillväxt och att försöka locka tillbaka väljare som flytt.

”Socialdemokraterna fruktar Jimmie Åkessons parti”

Moderaterna har tappat mest till Sverigedemokraterna de senaste åren, men också Socialdemokraterna fruktar Jimmie Åkessons parti. Många LO-medlemmar sympatiserar med Sverigedemokraterna, visar opinionsmätningarna.

Ett nytt politiskt landskap håller på att växa fram i Sverige med delvis nya konfliktytor mellan partierna. Hur detta kommer att gestalta sig i en valrörelse är ännu oklart, och vem eller vilka som slutligen kan betecknas som vinnare på denna utveckling är också svårt att dra några säkra slutsatser om.

Historiskt har Sverige har som få andra länder präglats av den traditionella konflikten mellan höger och vänster. De senaste åren har dock värderingar kopplade till nationalism och konservatism fått ett allt större genomslag i väljarkåren, inte minst kopplade till invandrings- och integrationspolitiken.

Sverige är dock inte unikt. I de flesta länder får denna dimension i politiken allt större betydelse. Valet av Donald Trump till president i USA, Brexit och flera val i Europa har påverkats av en mer skeptisk syn på invandring, globalisering och det politiska och ekonomiska etablissemanget.

”En alternativ förklaringsmodell”

Sverigedemokraternas framväxt är det tydligaste exemplet på denna utveckling i Sverige. Statsvetarna hänvisar gärna till en alternativ förklaringsmodell för att beskriva den, GAL-TAN, som rymmer å ena sidan liberala, gröna och frihetliga värderingar, GAL, och å andra sidan nationalistiska, traditionella och auktoritära värderingar, TAN.

I ett läge när den traditionella höger-vänster-dimensionen inte tycks räcka till är GAL-TAN-skalan tacksam att hänvisa till. Även om den inte är ny har den länge spelat en underordnad roll i Sverige. Men nu är läget ett annat och de stora partierna tycks rusa i kapp mot en hårdare retorik i viktiga värdeladdade samhällsfrågor.

De traditionella politiska blocken i Sverige är formade efter höger-vänster-skalan och splittrade enligt GAL-TAN-skalan. Här ligger till exempel Centerpartiet närmare Miljöpartiet och Vänsterpartiet än den egna Alliansen. Samtidigt står Socialdemokraterna enligt denna skala närmare Moderaterna än Miljöpartiet. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har dessutom närmat sig Sverigedemokraterna i dessa frågor de senaste åren.

När det gäller synen på skatter, jobb och välfärd är det mesta sig dock likt. Höger står mot vänster, precis som det länge gjort. Men om dessa frågor blir mindre viktiga för väljarna, får det förstås mindre betydelse för valrörelsen.

”Hela det politiska fältet påverkas”

GAL-TAN-skalan kan inte bara användas för att förklara den förändrade debatten kring flykting- och invandringspolitiken. Även partiernas retorik kring integration och rättspolitik har förändrats från en mer liberal hållning till en mer konservativ, ibland också med nationalistiska inslag.

Hur stor denna förskjutning i verkligheten är illustrerades tydligt i den senaste partiledardebatten i SVT Agenda då till och med Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt slog fast att en röst på Vänsterpartiet är en röst på fler poliser. Eller att statsminister Stefan Löfven i sitt tal på första maj konstaterade att lag och ordning är en socialdemokratisk hjärtefråga.

Hela det politiska fältet påverkas alltså av förskjutningen inom svensk politik, men mest de stora partierna som försöker fånga de breda väljargrupperna i politikens mittfåra. Kampen om dessa väljare avgör i slutändan vem som vinner valet och kan bilda en ny regering.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna talar om en mer restriktiv asylpolitik, hårdare krav inom integrationspolitiken och fler poliser. Båda partierna har alltså tagit stora kliv i riktning mot TAN.

Med tanke på den kommande valrörelsen finns det anledning att anta att denna kursändring kommer att förstärkas ytterligare. I och med att både Moderaterna och Socialdemokraterna ser varandra och Sverigedemokraterna som sina politiska huvudmotståndare tycks de fångade i en inbördes kamp som driver dem allt närmare varandra.

Hur väl Socialdemokraterna och Moderaterna lyckas här kommer med största sannolikhet att avgöra valutgången i höst. Men strategin är också riskabel för socialdemokrater och moderater. Om väljarnas litar mest på Sverigedemokraternas politik i dessa frågor kan Jimmie Åkesson i slutändan bli valets stora segerherre.