Sverige är mitt uppe i den andra vågen av coronapandemin. Smittspridningen är just nu omfattande, och ökar fortfarande, trots att budskapet i våras var att Sverige sannolikt skulle klara en andra våg bättre än länder som stängt ner sina samhällen mer.
Allt fler fakta tyder på att Sveriges hantering av coronasmittan har varit ett misslyckande.
Dödstalen i Sverige är fortsatt skyhögt över våra grannländer, och höga även i en bredare internationell jämförelse. Hittills har 6 555 avlidit i Sverige med covid – alltså långt fler än i våra grannländer, Danmark, Norge och Finland, tillsammans. Och även om dödligheten har minskat under höstens andra våg är den fortfarande betydligt högre i Sverige än i grannländerna.
Den internationella samarbetsorganisationen OECD har jämfört hanteringen av coronasmittan i 31 europeiska länder och även om man ska vara försiktig med att dra några definitiva slutsatser är rapporten dyster läsning för svensk del. Sverige hamnar i botten när det bland annat gäller att få ner rörligheten i samhället och att bromsa smittspridningen. Statsepidemiolog Anders Tegnell har dock avfärdat uppgifterna som missvisande.
Riktar kritik
Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, riktar också i en ny studie hård kritik mot hur regionerna har brustit i coronavården av äldre på särskilda boenden. Många covidsjuka äldre har inte ens fått träffa en läkare. Kritiken i rapporten är förödande mot hur äldre med misstänkt covid har behandlats av sjukvården.
När den andra coronavågen nu i höst har blivit betydligt värre än vad Folkhälsomyndigheten bedömde så sent som i augusti har det återigen visat sig att svensk lagstiftning inte går att använda för att exempelvis stänga ner köpcenter, restauranger och gym, till skillnad från i många andra länder. Regeringen hade inte säkrat detta.
Under våren fick regeringen ändå riksdagens godkännande för en tillfällig speciallag som under tre månader gav regeringen bemyndigande att fatta den här typen av extraordinära beslut. Men när lagen efter tre månader upphörde att gälla brydde sig regeringen inte om att försöka förlänga den. Regeringen hade under denna tid heller inte tagit fram andra förslag till lagstiftning som skulle kunna fungera för den här typen av situationer.
Först under hösten har enskilda statsråd börjat tala om att ett sådant arbete påbörjats, med sikte på att ta fram en lag som kan börja gälla nästa sommar.
Till dess får regeringen, om den inte begär ett nytt tillfälligt bemyndigande av riksdagen, operera med i huvudsak ordningslagen som verktyg. Då handlar det om t ex begränsningar av alkoholservering på restauranger eller begränsningar av folksamlingar.
Svårtolkat
En annan omständighet som gör det svårt att tolka råden och rekommendationerna är de olika besked som ges. Statsminister Stefan Löfven uppmanade i sitt TV-tal i söndags allmänheten att stanna hemma och bara umgås i det egna hushållet. Anders Tegnell däremot tycker inte att det är några problem om människor går ut på restaurang och äter julbord.
Överhuvudtaget har rågången mellan regeringen och Folkhälsomyndigheten varit oklar under pandemin. Under våren lutade sig regeringen ständigt mot FHM, men under hösten har beslut fattats som inte har efterfrågats av myndigheten. Uppenbart känner regeringen och statsministern ett behov av att distansera sig från FHM och att visa egen initiativkraft.
Munskyddsdiskussionen är en annan fråga där beskeden varit både motsägelsefulla och förvirrande i Sverige.
Ännu syns inget slut på coronapandemin. Samtidigt har nu utvärderingar och granskningar inletts både nationellt och internationellt. Historiens dom kan bli hård mot de ansvariga i Sverige, allt från statsministern själv till berörda myndigheter och regioner.