Två poliser förhördes efter tillslaget i Babak Karimis lägenhet den 12 mars 2020. Den förste befann sig utanför bostaden och den andre kom in efter att Babak lagts på golvet och elchockats.
De två poliserna från insatsstyrkan som deltog i själva gripandet förhörs aldrig.
Väcktes av maskerad polis i sovrummet: ”Slog mig 15 gånger”
”Får inte förhöra”
Åklagarmyndigheten grundar beslutet på följande: Babak Karimi kunde inte säga vem av poliserna som gjorde vad. Enligt åklagaren Lena Kastlund går det därför inte att avgöra vem av dem som kan ha gjort sig skyldig till brott. Därför ska ingen av dem förhöras.
– Det är så vi arbetar. De som eventuellt kan bli misstänkta för brott måste höras som misstänkta. Här hamnar vi i ett gränsland där vi inte når upp till skälig misstanke. Då får vi inte förhöra dem, säger hon.
Ovanligt att poliser delges misstanke
Arbetssättet bekräftas av särskilda åklagarkammarens överåklagare Anders Jakobsson. Enligt honom krävs i regel att en anmäld polis blir skäligen misstänkt för att förhör ska hållas. Att förhöra polisen som ”annan”, alltså varken misstänkt eller vittne, är ovanligt.
– Man måste vara väldigt försiktig med det. Om någon anger att han gjort sig skyldig till brott under ett sådant förhör kan det bli svårare att använda uppgifterna i ett senare skede, säger han.
Samtidigt är det mycket ovanligt med brottsmisstankar i mål som rör polisers våld i tjänst, visar SVT:s granskning. I endast 3 procent av dessa ärenden mellan 2016 och 2020 har beslut om så kallad brottsmisstanke tagits (se faktaruta).
Får stark kritik
Åklagarkammarens metod möts av skarp kritik från flera experter som SVT pratat med. Att förhöra en person upplysningsvis, för att i ett senare skede delge samma person en misstanke, är standard i svenska polisutredningar menar experterna.
– Det är en helt felaktig inställning. Att under en förundersökning inte förhöra de poliser som deltagit i det brottsanmälda ingripandet skulle kunna utredas som tjänstefel, säger förhörsexperten och före detta studierektor vid polishögskolan Christer Nyberg.
Få poliser brottsmisstänks för våld
Särskilda åklagarkammaren tog beslut i 4134 ärenden som rör polisers våld i tjänsten mellan 2016 och 2020. I 129 av dessa ärenden togs beslut om en eller flera brottsmisstankar, vilket motsvarar tre procent. Det visar SVT:s granskning.
Under 2020 togs beslut om brottsmisstanke i 32 av 920 ärenden om polisers våld i tjänsten. Det motsvarar också tre procent.
Enligt särskilda åklagarkammaren beror den låga andelen brottsmisstankar inte bara på att poliserna inte kunnat identifieras. Det beror också på att en majoritet av de fall som anmäls inte är brott – och att det därför inte går att misstänka någon.