Hon sade att hon själv reagerar på det som personerna i Agendas inslag utsatts för.

– Det är alldeles förfärligt, sade Ask och berättade att hon själv aldrig läser det som skrivs om henne på nätet.

För några dagar sedan var du på Facebooks huvudkontor i Dublin och föreslog att de stora nätföretagen tillsammans ska sätta gränser för vad som skrivs. Vad blev svaret?

– Det finns ett intresse att diskutera regler för operatörer. Sedan finns det mer och mindre seriösa aktörer. Jag tror vi måste få dem mer samlade och resonera om vilka initiativ de kan ta

Fick du några löften?

– Nej inte löften, vi diskuterade mest dataskydd faktiskt. Tidigare har Facebook–företrädare sagt att branschvisa diskussioner är oerhört viktiga.

Har Facebook folk som sitter och rensar bort sådant som går över gränsen?

– De har en stor avdelning i Dublin även med svenska medarbetare som sitter och gör det hela tiden, utifrån de regler de har. Vi har många olika aktörer som i en del fall inte alls har de här reglerna utan tvärtom uppmuntrar näthat och det är ett jätteproblem.

Du föreslår också ett it–brottscentrum, ett slags helpdesk för polisen, hur skulle det göra situationen bättre?

– Polisen måste jobba effektivare, vi har gett dem fler verktyg men jag tror en och annan polis känner sig osäker på hur man ska hantera brott som har med it att göra och då vill jag ha en helpdesk som kan ge råd för komma igång med utredningen.

Men vad hjälper det om polisen inte kan spåra avsändarna på nätet?

– Vi har gett dem bättre möjligheter att spåra men när det som i Agendas inslag handlar om att få ut  uppgifter via en utländsk domstol – mycket återstår att göra internationellt för att driva på de här ärendena.

– Vi hade en konferens med amerikanska it–myndigheter före jul just för att diskutera rutiner  för att det ska gå snabbare men det här är komplicerat. Mycket som händer kan även vi i Sverige arbeta med. Det är faktiskt förbjudet med förtal. Ett problem är att den som utsätts ska driva ärendet.  Åklagaren är begränsad och därför föreslår yttrandefrihetskommittén förändringar så att åklagare ska kunna lyfta frågan i högre utsträckning.

Kommitténs ordförande Göran Lambertz vill skärpa lagen så att fler typer av kränkningar blir olagliga.

– Han vill ha en helt ny lagstiftning. En utredning hade en annan uppfattning. Vi håller på att bereda det utredningsförslaget.

Du verkar inte så intresserad av det?

– Majoriteten i kommittén som varit överens om en del åtgärder har jag ganska stor tilltro till. Det är lätt att säga förbjud men vi är också angelägna att ha yttrandefrihet...

Men när människor blir hotade och kränkta, är det vad man ska ha yttrandefrihet till?

– Den visar både för– och nackdelar, det är svårt dra gränser, vad får man säga och inte. Där har vi i Sverige sedan länge bestämt att även icke bekväma åsikter lyfts fram. Det som synliggörs kan vi agera mot.

Men människor blir trakasserade och förföljda. Sammantaget låter det som att de som ägnar sig åt det här, som utsätter massor med människor, framför allt kvinnor för det här – de verkar kunna jobba vidare i lugn och ro?

– Det kan de kan inte för de begår ett brott, det viktiga är att driva fram fler ärenden, att polisen arbetar effektivt och att vi får fram internationella överenskommelser och riktlinjer.