FN-organet Unesco har för regeringens räkning uttalat sig om en gruvbrytning i Kallak skulle påverka världsarvet Laponia och svaret blev ja.

Enligt Unesco är den potentiella påverkan stor eller mycket stor.

”Regeringen skyldig att säga ja”

Gruvmotståndaren hoppas att det är sista spiken i kistan för Beowulf Mining, men gruvbolaget ser det inte alls på det sättet.

– Unesco har synpunkter, men de säger inte att Laponia ska avregistreras som världsarv om det blir en gruva i Kallak och inte heller rekommenderar de regeringen att avslå en gruvkoncession. Därmed menar vi att saken har fallit och eftersom vi har uppfyllt alla krav på en gruvkoncession så är det regeringens skyldighet att också bevilja en sådan, säger Sven-Otto Littorin, styrelseordförande för Beowulf Mining.

Han och vd Kurt Budge kommer därför att driva på regeringen ännu mer för att få politikerna att bevilja gruvkoncessionen som skulle ge 500 jobb i Jokkmokk och en gruva med en livslängd på 25 år, enligt gruvbolaget.

– Det är klart att det här är viktigt för Jokkmokks framtid. Kommunen är i dag en av Sveriges fattigaste och vi kan bidra med nya jobb och ungefär en miljard kronor i skatteintäkter, säger Sven-Otto Littorin.

”En del av den gröna omställningen”

Han menar att det viktigaste argumentet för en gruva i Kallak ändå är den gröna omställningen inom stålindustrin och satsningarna på järnsvamp i Malmfälten och utanför Boden.

– Om man menar allvar med grön och klimatneutral stålproduktion så måste vi ha järn, det är själva förutsättningen för att göra stål. Antingen tar vi det järnet som ligger under under våra fötter eller så importerar vi det från exempelvis Kina där vi inte har någon som helst kontroll på processen. Jag tycker att det valet är enkelt och nu måste regeringen sluta söla och fatta ett beslut, säger Sven-Otto Littorin.