Den 5 oktober anklagades den amerikanska filmproducenten Harvey Weinstein för sexuella övergrepp på kvinnor han arbetat med. Skådespelaren Alyssa Milano uppmade sina följare i sociala medier att dela med sig av sina berättelser genom att återanvända hashtaggen #metoo. Det blev startskottet för rörelsen där uppropen som krävt ett slut på sexuella trakasserier och övergrepp avlöst varandra.

– Styrkan i den här kampanjen har varit att få folk att berätta, att känna ett systerskap. Det här är en slags vaccination mot att vara tyst, säger mediestrategen Brit Stakston.

Störst i Sverige

Enligt en kartläggning av Dagens Nyheter har 70.000 personer skrivit under över 50 upprop i Sverige. När intresset kartlagts genom att undersöka antal sökningar på metoo visar det att svenskar sökt nästan tre gånger så mycket som den nederländska befolkningen, som ligger på plats nummer två.

– Vi har en stark tradition av folkrörelse men vi har också en historia av digitala rörelser, säger Brit Stakston.

Grannländerna Norge och Island ligger på tredje respektive fjärde plats när det gäller sökintresset kring metoo-kampanjerna. En skillnad tror Brit Stakston ligger i mediers roll i de respektive länderna. 

– Den digtala feministiska rörelsen fanns redan där och blev sedan matchad av traditionell media, som har haft en jätteviktig roll för att det skulle växa, säger Brit Stakston.

Folklig kampanj

70 procent av svenskarna tror att kampanjerna kommer att leda till en förändring i samhället, enligt en Novusundersökning. Att svenskar har en tro på förändring tror Brit Stakston är en stor skillnad gentemot länder som USA.

– Det blir ett incitament att om man är tillräckligt många kan man påverka. Det här är ju en väldigt folklig kampanj, som avslöjar horribla siffror om hur många som blivit utsatta.