Hur mycket får barn med adhd och autism kosta? I bland annat Stockholm har kostnaderna ökat kraftigt. Nu har politikerna bestämt att dra i bromsen och försöka stoppa ökningen. Många specialskolor kan tvingas stänga. Upprördheten är stor bland föräldrarna.

Är det rätt att omfördela pengar från skolor med barn som har en diagnos till skolor i bland annat utsatta förorter? 

Se till alla barn

– Politikers uppgift är att se till alla barns behov, sade Expressens ledarskribent Anna Dahlberg i debatten i Agenda.

– I Stockholm och på andra håll har man stora problem med segregation. I vissa privilegierade områden klarar nästan alla skolan. I andra områden, särskilt utsatta förorter, faller alltfler barn genom med risk för livslångt utanförskap, sade hon.

– I Stockholm vill man öka stödet till socioekonomiskt svaga områden men med det här systemet har man varit tvungen att minska det.

Enligt Anna Dahlberg har systemet med ett tilläggsbelopp till barn med diagnoser ökat sina kostnader med flera hundra procent.

– Man har en pott med pengar. Det ena ökar och det andra minskar, sade hon och påpekade att utbildningsnämnden i Stockholm, från moderater till vänsterpartister, är enig om att man måste hitta en bättre balans mellan barn med olika behov.

Oanständigt

– Det är väldigt oanständigt att ställa två grupper mot varandra, sade Tove Lifvendahl, ledarskribent på Svenska Dagbladet.

– I grunden handlar det om vi ska erkänna att det finns barn som är i behov av särskilt stöd. Om vi gör det och vet att kunskapen att ställa diagnoser ökar – då kommer det också att medföra ökade kostnader.

– Tilläggsbeloppen är 0,8 procent av stadens totala budget, sade Tove Lifvendahl.

– Det är en fråga om man har modet att göra politiska prioriteringar.

Anna Dahlberg tycker inte att det är ”oanständigt”.

– Man kan alltid säga att man ska fortsätta att betala mer pengar. Annars tillhör ju du en höger som inte tycker att man ska höja skatter, sade Anna Dahlberg till Tove Lifvendahl.

– Det är tyvärr så inom välfärden. Svaga grupper står alltid mot varandra. Det är de som ska ha välfärden, sade Anna Dahlberg.

– Det är de sjuka, det är barn och det är de gamla.

Be staten om hjälp

– När jag gick i skolan kallade man de här barnen för ”knäppa” och ”idioter”. De fick inte det stöd de behövde men nu vet vi mer, sade Tove Lifvendahl.

– Vi ser idag hur många vuxna får den diagnos de kunde ha varit hjälpta av tidigare.

Tove Lifvendahl påpekade ännu en gång att tilläggsbeloppen för barn med diagnos bara utgör 0,8 procent av den kommunala budgeten.

– Om politikerna upplever att de inte har resurser. Om de resterande 99,2 procenten inte räcker till måste man med stöd av skollagen vända sig till staten och säga att man inte klarar åtagandet man har enligt lagen, sade hon.

Se och hör hela debatten genom att klicka på bilden högst upp i artikeln!