Elmie är nio år och har autism och adhd. Hon har haft tur. I hennes skola är klasserna små och de vuxna många. Ofta får hon vara ensam i lugn och ro med en alldeles egen lärare.  

De flesta barn på Elmies skola har olika diagnoser och alla har det särskilda kommunala bidraget för barn med särskilda behov. Det är det just detta bidrag som gjort att den här sortens specialiserade friskolor blivit vanliga i Stockholm.

Att lära sig läsa och skriva i lugn skolmiljö är något som snart kan ta slut för Elmie och hennes skolkamrater. Nästa år kanske hon hamnar i en vanlig skola – visserligen med extra hjälp.

Bidrag minskas, skolor läggs ned

Enligt politikerna tar specialskolorna resurser från andra skolor där det finns särskilda behov. I Stockholm är kanske dilemmat som tydligast.

– Det kan leda till att elever med behov av särskilt stöd i andra skolor faktiskt får mindre pengar, säger Lotta Edholm, folkpartistiskt skolborgarråd i Stockholm.

De friskolor som specialiserat sig på barn med diagnos hotas av nedläggning. Chockade föräldrar fick nyligen veta att nästa år kommer deras barn sannolikt hamna i vanliga skolor.

Det handlar om friskolor vars pedagogiska idé (en del skulle säga affärsidé) är att erbjuda hjälp till barn med diagnos. Fram till nu har kommunen betalat tilläggsbeloppet som finansierar verksamheten. Men nu minskar politikerna bidragen.

– Det har utvecklats från ungefär 90 miljoner kronor för tre år sedan. Och har nu blivit 300 miljoner kronor på bara några få år, säger Lotta Edholm.

Flera specialskolor säger att de måste stänga om bidragen sänks.

– Inför nästa år finns det inga möjligheter att bedriva vår verksamhet vidare. Då lägger vi ned, säger Anna Houvinen, rektor på Lunaskolan, där Elmie är elev.

Hemmasittare

Politikernas argument underkänns av föräldrarna som har sina barn i skolorna – skolor som anses fungera bra.

– Om man nu har lärt sig vad de här barnen behöver, då måste man väl ge det här till alla barn som behöver. Och inte ställa barn med olika behov mot varandra. Jag tycker det är helt absurt att en svag grupp ska försörja en annan. De ska inte försörja varandras mest basala nivå, säger Bente Danielsson, mamma till Elmie.

– Jag ser framför mig att Elmie inte kommer att klara av att gå i skolan om hon inte får behålla den här skolgången. Hon kommer att bli en typisk hemmasittare.

Diagnoserna ökar

Mycket tyder på att antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser ökar snabbt och att allt fler barn medicineras mot till exempel adhd.

Alla kommuner kommer att behöva hantera den här utvecklingen.

I till exempel Nyköping har man ännu inte behövt skära i kostnaderna – trots en dramatisk ökning.

– År 2010 la vi ungefär 6,5 miljoner i tilläggsbelopp. Nu lägger vi drygt 21 miljoner. Också antalet tilläggsbelopp har ökat jämfört med 2010, från 18 till 148, säger Cajsa Widqvist (S), skolpolitiker i Nyköping.

Gå i vanliga skolor

Många kommuner gör som Stockholm och försöker så mycket som möjligt styra över resurser och barn till den ordinarie skolverksamheten. Så har man gjort i bland annat Norrköping.

– Kan man hjälpa barnet i sin normala miljö där det finns, är det alltid att föredra. Dilemmat är att behovet alltid kommer att vara större än de pengar vi har, säger Olle Johansson (S), skolpolitiker i Norrköping.