Under måndagens pressträff gick talmannen Andreas Norlén ut med att han bjuder in sex av åtta partier till nya samtal, utifrån de förslag som han menar har bäst möjlighet till att bilda regering.

Talmannens fyra regeringsförslag:

• En samlingsregering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Allianspartierna.
• En mittenregering bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
• En regering bestående av Alliansen och Miljöpartiet.
• En Alliansregering i någon form utifrån det förslag om ”3-2-1” som Ulf Kristersson tidigare lyft fram.

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet lämnas ute från gruppsamtalen, då talmannen anser att de i nuläget inte utgör underlag för en möjlig regeringskonstellation. De ska däremot träffa talmannen för enskilda samtal. Talmannen ska sätta sig ned med partiledarna från de olika förslagen redan under tisdagen.

Eventuell statsministeromröstning:

• Om talmannen tror att det finns en statsministerkandidat från något av förslagen som kan tolereras av riksdagen kan han låta riksdagen rösta om saken. Det har än så länge inte skett i denna regeringsbildning. Varken Ulf Kristersson eller Stefan Löfven har testats på det sättet, förutom när Stefan Löfven blev avsatt, då i egenskap av statsminister för den förra regeringen. Det är bara talmannen som kan lägga fram en statsministerkandidat.
• Nu leder Stefan Löfven en övergångsregering till dess att en ny regering står redo att ta över. Den enda formella begränsningen för en övergångsregering är att den inte får utlysa extraval. En övergångsregering brukar dock undvika beslut som är politiskt laddade.
• Att tolereras av riksdagen innebär att en majoritet av riksdagen inte får rösta emot den statsminister som talmannen föreslagit. SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein har uttryckt att en sådan omröstning skulle kunna få partierna att flytta sig i sina positioner, och få dagens låsta läge att luckras upp.

Extraval:

• Om talmannens förslag till statsminister röstas ned fyra gånger i riksdagen blir det nyval, eller extraval.
• I teorin skulle talmannens samtal med partiledarna kunna fortgå hela vägen fram till valet 2022, men det finns omständigheter som gör dagens låsta läge problematiskt.

Budgetomröstning:

• Om en ny regering ska få igenom en ny budgetproposition för 2019 börjar det bli ganska bråttom. Deadline för att lämna budgeten till riksdagen är nämligen 15 november. Om det inte finns någon ny regering innan dess så får övergångsregeringen lägga fram en budget. Det har aldrig tidigare hänt i svensk politik.
• En budgetproposition behöver inte få en majoritet av rösterna i riksdagen, men den måste få flest röster för att gå igenom. Om ett budgetförslag från oppositionen, en så kallad skuggbudget, skulle få flest röster, så får övergångsregeringen styra på den budgeten.
• Moderaterna har gått ut med att man är beredda att lägga fram en egen budget, och Sverigedemokraterna har deklarerat att man kan tänka sig att rösta för en budget från Moderaterna – om den innehåller skattesänkningar för pensionärer.
• Om Sverige skulle få en ny regering efter att övergångsregeringen redan lagt en budget kan den ändras med hjälp av särskilda budgetändringar.