En stor del av världens största banker har varit djupt involverade i det som kallas Europas största skattestöld i modern tid. Tillsammans med högprofilerade skattejurister, advokatbyråer och finansinstitut har bankerna kommit åt skattepengar i minst sex europeiska länder, bland dem Belgien, Danmark och Tyskland. Bland bankerna finns bankjättarna Deutsche Bank, UBS och BNP Paribas.
– Det här är kritstrecksrandig organiserad brottslighet, säger en av advokaterna bakom uppläggen till flera medier som ingår i journalistnätverket.
Advokaten var med och utformade modellen, och samarbetar nu med åklagare i Tyskland för att slippa fängelse.
Minst 50 miljarder i Tyskland
Skattesvindeln går ut på att via en rad komplicerade aktieaffärer kring datumet för aktieutdelning komma åt en återbäring på skatt som aldrig ens betalats. Till skillnad från upplägg i skatteparadis eller annan avancerad skatteplanering handlar det alltså inte om att minimera sin skatt, utan att komma åt skattemedel.
– Man kunde finansiera universitet, utbildning, arbetslöshet och förskolor med dessa pengar. Så skadan är enorm, säger Christoph Spengel som är professor i skatterätt vid universitetet i Mannheim.
Bara i Tyskland uppskattar finansdepartementet att man nu utreder affärer som kostat tyska skattebetalare drygt motsvarande 50 miljarder kronor. Den verkliga summan är sannolikt betydligt högre.
I Danmark säger danska myndigheter att staten förlorade runt 18 miljarder kronor mellan 2012 och 2015 i det de kallar olagliga upplägg. I Belgien har staten förlorat över två miljarder kronor. Även i Frankrike och Italien har skattemyndigheter förlorat stora belopp. Också Norge är drabbat.
Enligt skatterättsprofessorn Christoph Spengel, som forskat kring uppläggen, visste bankerna vad de medverkade tilI.
– De var medvetna. Det handlade om miljardbelopp som man investerade under en väldigt kort period och man måste vara expert för att utforma en sådan affär, säger Spengel.
Svenska Skatteverket har inga uppgifter om att Sverige skulle ha drabbats av svindleri i form av liknande affärer.
180 000 sidor material
Ursprunget till uppgifterna kommer från den mycket stora läckan cum-ex-filerna. I den ingår runt 180 000 hemliga dokument. Här finns internutredningar från banker, skatterådgivare och revisorer, liksom rättsdokument från en lång rad olika källor.
Handlingarna ger en sällsynt inblick i skatteplundrarnas maskinrum. Där finns kundförteckningar, kalkylark med värdepappersaffärer, e-post och kontoutdrag. I materialet finns också intervjuer med visselblåsare och insiders.
Det stora materialet har i över ett år granskats och bearbetats av närmare 40 journalister från 19 mediaredaktioner från 12 länder i samarbete med det tyska journalistnätverket Correctiv. I Sverige är det SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT. Bland de andra redaktionerna finns nyhetsbyrån Reuters, Danmarks Radio och det tidningen Die Zeit.