Påstående: Batterier är dyra
I dag drivs batteriutvecklingen främst av fordonsindustrin. Från små volymer växer antalet elfordon mycket snabbt, och tack vare stordriftsfördelar blir batterierna billigare – de senaste två åren har priserna nästan halverats. Men nu har efterfrågan blivit så hög att produktionen slagit i taket och priserna kan stiga. Inte förrän nya fabriker tagits i bruk – och det kan ta tid – lär batterierna bli billigare.
Att elbilar är dyra beror också på att kostnaden för att ta fram ny teknik i form av elmotorer och drivlinor hittills fördelats på ett litet antal sålda fordon. Nästa generation elbilar spås bli billigare tack vare större volymer.
Påstående: De åldras fort och fungerar dåligt i kyla
Moderna litiumjon-batterier slits mest när de är helt fulladdade respektive helt urladdade. Tvärtemot vad många tror förlänger man livslängden genom att ha halvladdade batterier i telefonen, datorn eller för den delen bilen.
Många elbilar tar hänsyn till detta genom att inte ladda batterierna till 100 procent, oavsett vad som anges på displayen. Det finns exempel på eldrivna taxibilar som efter att ha körts närmare 16 000 mil inte förlorat mer än 13 procent av batterikapaciteten.
De flesta batterier presterar dåligt i kyla. Många elbilar har isolering kring batterierna som dessutom värms upp både under laddning och körning. Ändå försvinner en tredjedel av räckvidden i vintertemperatur. Vid köld offrar också många frusna elbilister en hel del batterikraft till att värma upp kupén, värme som förbränningsmotorer ”bjuder på” på grund av sin sämre effektivitet.
Påstående: Kapaciteten är dålig och blir inte bättre
Ett elbilsbatteri på 30 kWh innehåller lika mycket energi som 3 liter bensin – inte mycket mer än en halvfull reservdunk. Visserligen går det inte åt lika mycket energi för att köra en elbil, men bara de allra dyraste, med extra stor batterikapacitet, når 500 kilometer på en uppladdning. Och det under perfekta förhållanden.
Dagens litiumjon-batterier blir visserligen successivt allt mer effektiva – men jämfört med annan teknisk utveckling sker utvecklingen långsamt. På tio år har energitätheten i dem fördubblats, men för att uppnå riktigt hög kapacitet krävs helt ny teknik.
Batteriforskningen söker nu efter nästa stora steg framåt, mot en teknologi som kan ta elfordon och elektronik till nästa nivå. Bland annat talas det om litium-luft-batterier och ”solid state”-batterier med elektrolyt i fast form i stället för flytande och som klarar betydligt fler laddcykler utan att bli slitna.
Men hur länge det dröjer innan dessa nya batterier finns på marknaden är osäkert.
Påstående: Batterier är dåliga för miljön och kan inte återvinnas
De flesta laddbara litiumjon-batterier som används i telefoner, bärbara datorer och elektroniska prylar tillverkas i lågprisfabriker där hänsyn till miljön inte sätts i första hand. Mer avancerade batterier produceras under strikt kontroll. Samtidigt är tillverkningen energikrävande och de råvaror som används, bland annat kobolt, grafit och litium kan ha stor negativ miljöpåverkan på platsen där de bryts.
Dessutom är litiumresurserna i världen begränsade, och det är oklart om de räcker till för framtidens behov. Samtidigt är det svårt att återvinna litium ur batterier som tjänat ut. De innehåller dessutom andra, än mer sällsynta, material som kräver en massa energi och giftiga kemikalier för att återvinna.
När batterianvändningen i världen ökar kommer behovet av en hållbar återvinning bli akut. Berget av kasserade batterier kommer uppgå till miljontals ton – varje år. Samtidigt, menar förespråkarna, är det först när volymerna blir större som det kommer att löna sig att återvinna batterier.
Forskargrupper, bland annat i Sverige, talar om revolutionerande miljövänliga batterier där råvara tas från tallkåda, alfalfagroddar eller alger. Dessa befinner sig ännu så länge bara på experimentstadiet.