På vägarna
Allt fler av de nya personbilar som säljs är antingen renodlade batteribilar eller laddhybrider. Störst är andelen i Norge, där nästan varannan bil som säljs är en elbil, följt av Island och Sverige. På fjärde plats Kina – och sett till antalet fordon är jättelandet i öst solklar världsetta.
Och fler blir det – snabbt. Enligt internationella energirådets prognos kommer antalet sålda elbilar öka med 24 procent om året de närmaste tolv åren. Stämmer detta kommer 127 miljoner stycken rulla på världens vägar år 2030.
Även vägtransporterna väntas bli batteridrivna. Men i en lastbil är kraven på batterierna betydligt högre än i en personbil. När Tesla presenterade sin lastbil Semi, som enligt plan ska börja tillverkas 2019, var det många som ifrågasatte uppgiften att den skulle klara 80 mil med full last på en laddning.
För att kunna köra Semi den sträckan behöver nämligen batterierna vara så kraftfulla, och därmed tunga, att bilen bara skulle klara att köra med extremt lätt last – som påsar med potatischips.
Men de som sjunger batteridriftens lov är övertygade om att sådana hinder kommer överbryggas av teknikutvecklingen.
I luften
Många känner kanske obehag inför tanken på att vara beroende av batteridrift tusentals meter upp i luften. Men faktum är att flera av världens stora flygplanstillverkare har som mål att ha hybridflygplan (med en motor som kan ladda batterierna) i trafik redan 2020. Passagerarplan som enbart går på batteri lär dröja ytterligare några år.
Framför allt är det kortare flygresor som väntas bli batteridrivna. Det är också här miljövinsterna är som störst, eftersom dessa resor ligger bakom en stor del av flygets utsläpp i dag.
Norge har som mål att alla inrikesflyg ska vara batteridrivna år 2040. I kontinentala Europa är framtidscenariot att mängder av små, eldrivna plan ska flyga direkt mellan städerna i stället för att som i dag låta passagerarna ta omvägar via storflygplatser.
Eftersom elektriska flygplan bullrar mindre och inte kräver lika långa startbanor som dagens fossildrivna, spås framtidens flygtrafik utgå från ett nät av betydligt fler och betydligt mindre flygplatser. Kortare restider och mindre miljöpåverkan är förhoppningen.
På sjön
Batteridrivna fartyg har funnits i kommersiell drift i drygt fem år, främst i Norden, och de blir snabbt fler. I de flesta fall handlar det om små pendlingsbåtar för persontrafik eller bilfärjor med hybridteknik där batterierna backas upp och laddas av förbränningsmotorer.
Som vanligt när det gäller övergång till eldrift ligger Norge i framkant. 2021 räknar landet med de många fjordarna att ha 100 kommersiella hybridfartyg i drift. Dessa är – ännu så länge - betydligt dyrare än ”vanliga” fartyg drivna av dieselmotorer men innebär betydligt mindre miljöbelastning.
Även den intensiva färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör ska i större utsträckning trafikeras av fartyg ombyggda för batteridrift för att få ner utsläpp, rök och oljud.
I trafik på Zhujiang-floden i Kina finns sedan ett år världens största batteridrivna lastfartyg. Det är 70 meter långt och kan ta sig 80 kilometer på två timmars laddning. Ironiskt nog är det stenkol som fraktas ombord på det utsläppsfria fartyget.
I energisektorn
I Sverige är det tack vare vattenmagasinen i de utbyggda älvarna möjligt att lagra energi för framtida användning. I andra delar av världen, där energiförsörjningen väntas komma från sol- och vindkraft, är det marigare.
Hur ska man få ström till lyset på natten när solen inte skiner eller köra tvättmaskinen när det är vindstilla? Med batterier, menar många.
Det energilager, i praktiken ett gigantiskt litiumbatteri levererat av Tesla, som finns vid vindkraftsparken Hornsdale i södra Australien har på ett år blivit såväl en teknisk som en ekonomisk succé.
När det blåser laddas jättebatteriet av vindsnurrorna. Men när dessa står stilla eller går på lågfart börjar batteriet leverera och garanterar på så sätt stabiliteten i delstaten South Australias elnät. Någon reservkraft från kol- eller oljeeldade kraftverk behövs inte, och blir det överskott säljs elen till andra delar av landet.
Världens batterivisionär nr 1, Elon Musk, ser även hushållen som en potentiell marknad. Sedan ett par år säljer hans bolag Tesla ”Powerwall”, ett väggbatteri med vars hjälp folk kan lagra energi och säkra sina elberoende hem mot olägliga strömavbrott.
Därmed kan också det växande antal hushåll i världen som producerar egen el med hjälp av solceller kan bli helt eller delvis självförsörjande. Överskott går att sälja. I bland annat Australien och Tyskland har försäljningen av batterier för hemmabruk exploderat de senaste åren.
Förespråkarna hävdar att batterier kommer att öka produktionen av förnybar och skapa ett helt nytt energisystem. Och att det är konsumenterna som kommer driva utvecklingen – och det av egenintresse.
Bland maskinerna
Flera industrigrenar håller på att helt och hållet gå över till batteridrift, i vissa fall betydligt snabbare än fordonssektorn. Ett exempel är Husqvarna, som beslutat att deras gräsklippare, trimmers, häcksaxar, röjsågar med mera i framtiden ska drivas av batterier. Flera konkurrenter väntas göra likadant.
Ett annat expempel är Epiroc – ett företag som knoppats av från verkstadsjätten Atlas Copcos division för gruv- och bergsbrytning. Bolaget är en av världens ledande tillverkare av gruvmaskiner och håller just nu på att ta fram en modellserie där alla dieselmotorer bytts ut mot batteridrivna elmotorer.