Björn Berggren är professor i företagsekonomi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han ställer sig positiv till att återinföra en ny form av fastighetsskatt. Foto: SVT

Ekonomiprofessorn: ”Hade aldrig gått att sälja in politiskt”

Uppdaterad
Publicerad

Slopad fastighetsskatt skulle ge mer pengar i plånboken för ”alla” husägare. Tio år senare visar SVT:s kartläggning att reformen gynnat attraktiva storstadskommuner på bekostnad av mindre kommuner ute landet.

– Ta pengar från landsbygden och ge till Stockholm hade aldrig gått att sälja in politiskt, säger Björn Berggren, professor i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan.

Tio år efter att fastighetsskatten togs bort visar SVT:s granskning att husägare snarare betalar mer pengar till staten än förut. Framför allt är det husägare på landsbygden och i mindre städer som fått ökade kostnader.

Att dagens kapitalströmmar endast skulle gå i en riktning från landsbygd till storstad var nog inte politikernas avsikt, menar Björn Berggren, verksam vid KTH:s institution för fastigheter och byggande.

– Det lanserades som en skattesänkning för alla, men har fått motsatt effekt.

Blev tvärtom

Trots att han följer fastighetsmarknaden noga blir han förvånad över att husägare runt om i landet betalar mer i avgift i dag.

– Fastighetsskatten hade en omfördelande effekt från välbärgade städer till landsbygd.

– Nu blev det tvärtom – det hade nog aldrig gått att sälja in politiskt om man ser dessa resultat.

Senaste årtiondets extrema fastighetsmarknad med låga räntor och kraftig prisökning på bostäder kan ha varit svår att förutse för politikerna, menar Björn Berggren. Men ändå är han kritisk till hur regeringar oavsett politisk färg har hanterat frågan.

– De har haft tio år på sig att se åt vilket håll det går. Att inte göra något åt det är ett aktivt politiskt ställningstagande, där man accepterar en omfördelning från landsbygd till stad.

”Återinför fastighetsskatten”

Berggren pekar bland annat på den del av reformen där man höjde reavinstskatten vid husförsäljning och begränsade möjlighet till skatteuppskov för att kompensera för ”skattesänkningen”.

– Det har lett till dåliga inlåsningseffekter. Vi vill ha större rörlighet på bostadsmarknaden. Man borde göra det billigare att flytta, men hellre dyrare att bo. Då är det bättre att minska reavinstskatten, och höja fastighetsskatten.

Berggren och många ekonomer är av den åsikten att en form av fastighetsskatt som är proportionell mot bostadens värde borde införas.

– Boende är väldigt lågt beskattat i Sverige i dag, jämfört med grannländer, OECD eller USA. Avskaffandet av fastighetsskatten har skapat ännu mer skevhet med extremt stora skillnader i pris på bostäder beroende på geografi. Det gör att det nästan är hopplöst att flytta till Stockholm i dag om man kommer från en mindre ort. Det skapar problem.

Vinnare och förlorare på avskaffad fastighetsskatt

Förlorare:

Kiruna +76%

Gällivare +65 %

Pajala +54%

Arjeplog +53%

Tomelilla +47%

Orsa +38%

Örnsköldsvik +36%

Mullsjö +36%

Vinnare

Danderyd -50%

Lidingö -42%

Vellinge – 32%

Täby -30%

Nacka -30%

Vaxholm -29%

Kungsbacka -29%

Lomma -28%

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.