– Jag är precis som alla andra väldigt orolig. Det kommer att krävas mycket mer från regeringen i form av stödåtgärder, också från riksbanken för att minimera kostnaderna. Det är väldigt stora krav på att göra ytterligare saker, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Direktlån

Enligt Calmfors kan Riksbanken behöva låna ut pengar direkt till företag eller ge banker som lånar ut garantier vid krislån. Han menar att den höga ränta som tas ut på företag vid anstånd med skattebetalningar till staten måste tas bort.

– Sedan krävs ju helt klart mycket kraftigare stöd, alltså subventioner, till företag. Det behövs ett kraftigare stöd vid permitteringar, att stå för halva lönekostnaden räcker helt enkelt inte. Kanske måste man sätta konkurslagstiftningen tillfälligt ur spel, så att företag inte behöver gå i konkurs lika fort som under normala omständigheter.

– A-kassan kanske måste utvidgas temporärt, att man släpper på kraven, alltså villkor för hur mycket man ska ha arbetat för att kvalificera sig, säger Calmfors i SVT:s Morgonstudion. 

Uppskjutna hyresbetalningar

Småföretagen är särskilt utsatta vid den här typen av kriser och Lars Calmfors kan tänka sig bestämmelser om att man får skjuta upp amorteringar, räntebetalningar och även hyresbetalningar.

– Då hamnar problemen i stället i fastighetsbranschen, men det kanske är lättare, då det är färre företag att hantera och lättare att ge direktstöd till. 

”Sverige har råd”

Åtgärderna måste komma snabbt och Sverige har råd tack vare vår strikta finanspolitik genom åren, säger Calmfors. Han pekar på att Sverige har en avsevärt mindre statsskuld i förhållande till BNP jämfört med länder som Italien, Frankrike och Spanien. 

– Det ger oss ett utrymme. Vi skulle kunna hantera en ökning av statsskulden med 10-20 procent av BNP om det behövs. Då pratar vi om 500-1 000 miljarder kronor. Det utrymmet bör vi använda, säger Calmfors.