SCB har på SVT:s uppdrag undersökt hur de senare årens skatteförändringar fördelat sig över invånarna i landets kommuner. Det visar sig att vissa skatteförändringar gynnat vissa delar av landet klart mer än i andra. Detta är särskilt tydligt när det gäller förändringar för fastigheter och förmögenheter och borttagandet av värnskatten.

I dessa fall är kommuninvånare kring landets storstäder särskilt stora vinnare, medan kommuninvånare i glesbygdsområden i främst inre Norrland och västra och centrala Svealand gynnats mindre.

Jobbskatteavdraget mer jämnt

Sandro Scocco, chefekonom på den vänsterorienterade tankesmedjan Arena Idé, menar att skattepolitiken har bidragit till vidgade regionala klyftor.

– Vi har genom de senaste decennierna sett skattesänkningar på höga inkomster och kapital och vi vet var de som har höga inkomster och höga inkomster på kapital bor någonstans. Dessa individer har fått en väldig förstärkning av sina inkomster, säger Sandro Scocco.

Jobbskatteavdragets effekter har fördelat sig jämnare över landet. Dessa förändringar har gynnat kommuner med stor andel medelinkomsttagare och har därför en bredare spridning. Nästa år införs även en skattereduktion på 137 kronor i månaden för glesbygdsbor i norra och västra Sverige. Alla håller inte heller med om att höginkomsttagare har varit särskilt gynnade av de senaste årens skatteförändringar.

”Högre skatt på högre inkomster”

– Om du tar de sociala avgifterna och den höga synliga skatten på arbete så blir den betydligt högre på höga inkomster. Däremot stämmer det att minskade skatter på fastigheter och liknande tillgångar har lett till förmögenhetsökningar för de som är förmögna, säger Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Sandro Scocco menar däremot att det är nödvändigt att tänka om i skattepolitiken:

– Jag tror att vi behöver beskatta de som har de högsta inkomsterna och de som har störst kapital mer för att omfördela resurser över landet.

Finns risker

Magnus Henrekson varnar istället för att beskattning av förmögenheter och höga inkomster i själva verket kan få motsatt effekt. 

– Om det är i storstäderna de högproduktiva framtidsjobben finns och man lägger sordin på dessa genom att beskatta dem för mycket, då riskerar människor att välja bort sådana jobb. Då får vi ju ändå mindre resurser i framtiden, säger Magnus Henrekson.