Marknaderna har reagerat relativt svalt på det grekiska valresultatet. De europeiska börserna går svagt neråt. Den tydligaste reaktionen är att euron blivit mindre värda i förhållande till amerikanska dollar. Eurokursen mot dollar är den lägsta sedan hösten 2003.
– Hårdast slår krisen mot resevalutan. Det blir dyrare att resa till dollarstyrda ekonomier, som en rad asiatiska länder och till Sydamerika och så förstås till USA. Och sedan generellt genom att flygresor blir dyrare, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert och ekonomijournalist.
Påverkar jobben
En annan direkt plånbokseffekt är att bensinen inte blir så mycket billigare trots att priset på råolja rasat det senaste halvåret. Olja betalas i dollar och därmed går svenska bilister till stor del miste om prisfallet.
Kronan har klarat sig något bättre än euro i förhållande till dollar. Men Sveriges ekonomi är så intimt sammanflätad med Europa att oro i eurozonen med automatik slår mot svenska hushåll på lite sikt.
– Oro i Europa leder till investeringar bromsas och att folk blir rädda och håller hårdare i plånboken och då köper de mindre av till exempel svenska varor. I förlängningen påverkar det jobben och vad vi får för tillväxt i Sverige, säger Annika Creutzer.
Fortsatt krisränta
Hon får medhåll av SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist som pekar på att tre fjärdedelar av den svenska exporten går till Europa.
– Därför får varje faktor som sätter käppar i hjulen för den europiska återhämtningen konsekvenser för den svenska exportindustrin, säger Bergqvist.
En möjlig positiv effekt, åtminstone för låntagare, är att räntan fortsätter att vara mycket låg.
– Vi har ju redan nu en krisränta. Det framgår av Riksbankens protokoll att man trodde att det skulle gå uppåt tidigare, men man har skjutit fram räntehöjningstidpunkten. Det här betyder att man kanske måste skjuta fram den tidpunkten ytterligare, säger Annika Creutzer.