Turbulensen inom Swedbank fortsätter i kölvattnet efter höstens avslöjanden om att finanschefen Göran Bronner och storbolagschefen Magnus Gagner-Geeber ägnat sig åt privata fastighetsaffärer vid sidan om sin övriga verksamhet. Både Swedbanks dåvarande vd Michael Wolf och styrelseordförande Anders Sundström kände till affärerna utan att dra i handbromsen – vilket dragit på sig aktieägarnas missnöje.
På tisdagens bolagsstämma nekades både den nu sparkade Wolf och petade Sundström ansvarsfrihet, efter en omröstning bland aktieägarna. Hela 16,6 procent sade nej till Wolf och ännu fler – 16,9 procent – nekade Sundström ansvarsfrihet.
Organisationen Aktiespararna föreslog även en särskild granskning för att undersöka om styrelsen och vd har orsakat bolaget eller aktieägarna skada, men det röstade stämman nej till.
Krävs en tiondel
Att ledningen inte beviljas ansvarsfrihet är mycket ovanligt i svenska bolag, menar Jessica Östberg, adjunkt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.
För att någon ska nekas ansvarsfrihet måste ägare som representerar minst en tiondel av aktierna rösta nej. Många gånger rättar sig aktieägarna efter revisorernas rekommendation i revisionsberättelsen – och de avstyrker sällan ansvarsfrihet.
– Det är väldigt ovanligt att någon nekas ansvarsfrihet. Det är en markering om att ägarna är missnöjda med förvaltningen och vill hålla möjligheten att väcka skadeståndstalan öppen, säger hon.
Blivit vanligare
Om någon nekas ansvarsfrihet innebär det inte per automatik att styrelsen väcker skadeståndstalan så att ärendet går vidare till domstol. Tvärtom är det ovanligt. Men i våra grannländer har det blivit lite vanligare de senaste åren.
– Trenden i Norden verkar vara att processer mot styrelseledamöter ökar, i alla fall i Danmark och Norge.