Termen “femtech” myntades 2016 av danska entreprenören Ida Tin, som står bakom menskalender-appen Clue. Sen dess har femtech, som innebär digitala lösningar för kvinnlig hälsa, vuxit rekordsnabbt och dessutom fått en extra skjuts av pandemin. 2021 investerades två och en halv miljard dollar i femtech, en dubblering jämfört med 2019, enligt en rapport från analysföretaget McKinsey. Om tio år beräknas marknaden globalt omsätta närmare 4 miljarder dollar, enligt Future Market Insights.
Menskalendrar och bröstpumpar
Bland de vanligare femtech-produkterna återfinns just menskalender-appar och fertilitets-appar. Men i femtech ingår också vårdtjänster, kniphjälpmedel, digitala bröstpumpar och mycket annat. Och marknaden är långt ifrån mättad, menar Lydia Graflund, som nyligen lämnade finansiella teknologisektorn – fintech – och gått över till femtech. Nyligen startade hon Sveriges första digitala gynekologmottagning, Ester Care.
– Det behöver hända väldigt mycket på det här området, det finns många kvinnor som har behov och det finns utrymme för många aktörer. Ju fler produkter desto bättre, det vinner alla kvinnor, säger hon.
Svårare att hitta investerare
Men att hitta investerare som förstår potentialen kan vara knepigt. De flesta riskkapitalister är män och har svårare att se behoven, säger Lydia Graflund och beskriver hur olika hon får bemöta manliga och kvinnliga investerare.
– När vi har möte med en manlig investerare så brukar vi börja med att förklara vad kvinnokroppen går igenom i livet olika skeenden, från pubertet till mens, graviditet och klimakteriet. Då blir det ofta en aha-upplevelse för dem och en del kan känna igen det hos sina fruar eller döttrar. Pratar vi med kvinnliga investerare så förstår de direkt, säger hon.
