Den senaste tiden har det skett flera storaffärer i dataspelsbranschen.
I mitten av januari meddelade Microsoft (som står bakom spelkonsolen Xbox) att de köper Activision Blizzard för över 600 miljarder kronor. Och det är långt ifrån det enda uppköpet.
Take Two har köpt Zynga för 115 miljarder och Sony (företaget bakom spelkonsolen Playstation) har betalat 33 miljarder för Bungie.
– Det handlar om ett plattformskrig. Det är därför de har gjort de här förvärven, säger Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin Fonder.
Jättarna samlar på spel
Till stor del handlar det om att jättarna i branschen, som Microsoft och Sony, vill samla på sig bra spel och populära spelserier för att locka kunder.
Detta samtidigt som allt fler företag går från att sälja enstaka spel till att erbjuda prenumerationstjänster där spelarna betalar en månadsavgift för att kunna komma åt en hel spelkatalog. Det går att kan jämföra med hur Netflix och HBO konkurrerar om kunderna genom att erbjuda populära filmer och serier exklusivt.
– Starka varumärken kan leva i decennier, så det gäller att samla speltitlar av kvalitet som har ett starkt engagemang och sedan vårda dem över tid, säger Erik Springchorn.
Talangbrist inom spelbranschen
Dessutom slåss bolagen om arbetskraft. Rätt kompetens inom spelbranschen är en bristvara både i Sverige och utomlands och skapar något av en flaskhals för de bolag som vill växa.
– Det handlar mycket om att man behöver säkra kompetens, vi har talangbrist i Sverige. Det är för få människor som är utbildade spelutvecklare och har den kompetensen här. Så ett sätt är att man köper upp andra bolag, säger Johanna Nylander, analyschef på Dataspelsbranschen.
Kritik från gamers
Samtidigt finns en oro bland gamers att vissa spel nu kommer ”låsas in” av storföretagen så att de inte går att spela på alla spelkonsoler.
– Det finns en kritik bland storspelare där man är rädd för att ens favoritspelserie blir inlåst på en visst plattform som tidigare funnits på alla plattformar, säger Marcus Toftedahl, spelforskare vid högskolan i Skövde.
Många av de svenska dataspelsjättarna har rasat i värde
Här är de största svenska dataspelsföretagen mätt i börsvärde. (Procentuell förändring det senaste året inom parentes)
Embracer Group - börsvärde 91 miljarder (-36 procent)
Stillfront – börsvärde 17 miljarder (-65 procent)
Paradox Interactive – börsvärde 20 miljarder (-22 procent)
Enad Global 7 – börsvärde 2,9 miljarder (-72 procent)
Thunderful Group – börsvärde 2,8 miljarder (-57 procent)
G5 Entertainment – börsvärde 2,5 miljarder (-50 procent)
Källa: Di.se, baserat på börskurser från den 16 februari
Det finns flera anledningar till att de svenska dataspelsbolaget tappat så mycket i börsvärde det senaste året. Enligt Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin Fonder, som placerat i flera av dem är den främsta förklaringen stigande räntor vilket pressat många tech-bolag.
Dessutom syns något av en backlash efter rekordåret 2020 då Corona-pandemin slog till vilket fick många att stanna hemma och spela dataspel.
En tredje anledning är att vissa förvärv har ifrågasatts.
Gamers och spelmarknaden
På en decennium har omsättningen i dataspelsbranschen i Sverige ökat från drygt en miljard till nästan 35 miljarder. 115 bolag har blivit 667 och vinsterna har gått från 15 miljoner till 7,6 miljarder. 2010 arbetade drygt 1200 personer med spelutveckling. Nu har de svenska bolagen nära 7000 anställda i Sverige. Omkring 20 procent av de anställda är kvinnor.
Enligt analysföretaget Newzoo fanns det 2021 omkring 3 miljarder ”gamers” i världen, vilket är fem procent fler än 2020.
Källa: Dataspelsbranschen
