Investeringssparkonto, ISK, infördes som sparform 2012 av den dåvarande Allians-regeringen. Målet var att locka fler privatpersoner att börja investera på börsen. I dag har 3,5 miljoner svenskar ett konto, och sparformen beskrivs ofta som en folkrörelse.
Skatten på ISK har länge varit förmånlig, men vid årsskiften kommer den bli mer än dubbelt så dyr – från 0,375 procent år 2022 till 0,882 procent 2023.
Särskilt skattesystem
Den som säljer aktier eller fonder behöver normalt sett betala 30 procent av vinsten i skatt. Med ett ISK slipper du det, eftersom du istället skattar en liten procentsats varje år. Hur hög procent du får betala i skatt beror på statslåneräntan, som länge varit låg – vilket varit fördelaktigt för ISK-spararen. I år har statslåneräntan skjutit i höjden, vilket gör att ISK-skatten nästa år kommer göra detsamma.
– Systemet med statslåneräntan skapar en märklig situation. När ekonomin går bra, räntorna går ner och börsen är uppumpad, då blir skatten på ISK väldigt låg. När det sen vänder, ekonomin går dåligt och räntorna stiger, då blir skatten på ISK högre, säger Kalle Sundin, utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys.
Uteblivet vallöfte
I valrörelsen lovade flera partier till höger sänkt skatt på ISK. I det så kallade Tidöavtalet, uppgörelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna, står att läsa att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden. I regeringens första budget fanns den slopade skatten dock inte med, något som väckt kritik.
Katalys är kritiska till systemet där skatten följer statslåneräntan. De menar att det gör att det vissa perioder, som nästa år, blir mer fördelaktigt att använda andra sparformer – men att många inte känner till det.
– Det är ett problem ur ett småspararperspektiv eftersom de oftast har mindre resurser och kapacitet att flytta runt tillgångar till olika konton beroende på vad som är skattemässigt mest gynnsamt, säger Kalle Sundin.
Hör privatekonomen Arturo Arques berätta varför han tycker att ISK fortfarande är ett bra alternativ i klippet ovan.
