Ncell har under åren genererat stora vinster. Men efter Uppdrag gransknings avslöjanden om kopplingar mellan Telias affärer i Asien och korruption bestämde sig Telia för att försöka lämna regionen. Nepal är hittills det enda landet där de lyckats genomföra en försäljning och Telia menar att de gjort en ansvarsfull sorti.
– Vi har tagit det ansvar vi tycker att vi bör ta och ska ta i en utträdesfas. Och sedan tycker jag att det är viktigt att prata om vad Ncell faktiskt har bidragit med i Nepal under åtta års tid, skapat tusentals arbeten både direkt och indirekt, bidragit till Nepals ekonomi, säger Johan Dennelind, Telias vd.
Vd:n lämnade landet
När försäljningen av Ncell blev klar i april förra året kallade skattemyndigheten i Nepal upp vd:n till ett möte för att diskutera hur försäljningen skulle beskattas. De påtalade också att han personligen skulle kunna bli betalningsskyldig. Men vd:n dök aldrig upp. I stället lämnade han och ytterligare två personer ur Ncells ledning Nepal bara en knapp vecka senare.
– Efter att ha rådgjort med lokal expertis gjorde Telia bedömningen att personer i Ncells tidigare ledning kunde utsättas för otillbörliga påtryckningar. Av omsorg om dessa personers säkerhet fattades därför beslut om att de borde lämna landet, säger Telias vd Johan Dennelind.
Telia: ”betalar om det finns lagstöd”
I nepalesiska tidningar skrevs det om att Ncells vd riskerade åtal för att inte ha samarbetat med myndigheterna. Men Telia säger att de inte gjort något fel och att de inte är skyldiga att betala skatt i Nepal.
– Rätt ska vara rätt. Vi betalar skatt om det finns lagstöd. Vi har stoppat in runt tio miljarder kronor i Nepal, och vi har fått ut runt tio miljarder kronor, plus minus noll. Vi har inte gjort nån vinst på Nepalaffären, säger Johan Dennelind.
Har inte lämnat deklaration
Men om det stämmer kan Nepals myndigheter inte kontrollera. Telia har nämligen inte lämnat in någon skattedeklaration på försäljningen. Dessutom ägdes Ncell via en komplicerad bolagsstruktur i Holland, Västindien och Norge. Telia menar därför att den eventuella skatten på försäljningen ska betalas i Norge, där reavinst på försäljning av aktier, enligt Dennelind, inte beskattas.
Men Nepals inkomstskattelag säger tydligt att skatteplikten gäller utländska intressen med ”affärsverksamhet eller investeringar som genererar inkomst i Nepal.”
Både den nepalesiska regeringen, de tjänstemän som skrev lagen och landets skattemyndighet är tydliga – skatten på försäljningen av Ncell ska betalas i Nepal.
– Ja, de kan inte undkomma det, säger Krishna Bahadur Mahara, finansminister i Nepal.
Kan kontakta den svenska regeringen
Shova Kanta Poudel är högsta chefen på LTO, Nepals skattekontor för företag som ska betala mycket skatt. Han säger att myndigheten kommer att föra upp frågan på regeringsnivå om Telia vägrar att betala skatt.
– Jag informerar Skatteverket som i sin tur informerar finansdepartementet som informerar utrikesministern, som har en god relation med Sveriges regering. Sen kan vi ålägga dem att betala reavinstskatt, säger Shova Kanta Poudel.
Exakt hur mycket den nepalesiska skattemyndigheten kan komma att kräva av Telia är oklart eftersom de inte lämnat in någon deklaration. Enligt en beräkning handlar det om drygt en miljard kronor inklusive straffavgifter.
Kan handla om miljarder
Men det kan också bli mångdubbelt mer. Uppdrag gransknings källor, som vill vara anonyma, visar dokument som visar hur Telia undervärderat mellanskillnaden mellan vad man köpte Ncell för och vad man fick när man sålde. Skatten på vinsten landar enligt den beräkningen på över två miljarder. Med straffavgifter hamnar notan då på över fyra miljarder kronor. Värderingen utreds just nu av korruptionsmyndigheten i Nepal.
Och trots att vd:n valde att lämna landet i stället för att gå på möte med skattemyndigheten, står Johan Dennelind fast vid att Telia lämnade landet på ett ansvarsfullt sätt.
”En responsible exit”
– Ja, det är en responsible exit.
Det står ju ändå lite i kontrast till att man lämnar ett land på ett ansvarsfullt sätt om vd:n då tvingas smita ifrån landet.
– Vi har stått upp för rätt och fel hela vägen. Att det blir kontroversiellt? Absolut. Det får det gärna bli, och den diskussionen har vi gärna. Men påtryckningar, det ger vi inte efter för. Det här är en påtryckning. Hade de fått honom, tagit in honom, hade det blivit ännu svårare, ännu mer påtryckningar. Vi vill inte hamna i en sådan situation. Därför så åkte han ut ur landet.
Fakta
Därför kom Telia till Asien – och därför vill de lämna
2002 slogs svenska Telia och finska Sonera ihop. För att hitta marknader där de kunde expandera, vände det nya bolaget blicken österut. Sonera hade sedan tidigare inlett en expansion i flera länder i Centralasien och det sammanslagna bolaget koncentrerade sig på att växa i just den regionen. Affärerna gick bra och verksamheten i de här länderna svarade under en period för en femtedel av koncernens intäkter.
I september 2012 avslöjade Uppdrag granskning att Telia betalat över två miljarder kronor till ett bolag med täta kopplingar till Uzbekistans diktators dotter, Gulnara Karimova. I utbyte fick Telia Sonera 3G-licens i landet. Flera höga chefer inom företaget delgavs misstankeom mutbrott efter affären och både vd och stora delar av styrelsen byttes ut.
2014 berättade Telia Soneras styrelseordförande Marie Ehrling om en rapport som visar att det kan ha förekommit oetiska och eventuellt brottsliga affärer även i Kazakstan, Azerbajdzjan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan. Rapporten blev aldrig offentlig men senare samma år avslöjade den azeriska journalistenKhadija Ismayilova kopplingar mellan Telia och döttrarna till den styrande presidenten i Azerbajdzjan, Ilham Aliyevs.
När Telia 2015 meddelade att de ville avsluta sina affärer med flera länder i Centralasien var inga köpare klara. Hittills har Telia, som företaget numera heter, bara lyckats sälja sitt dotterbolag i Nepal, Ncell.