I samband med avslöjandet skapade journalistnätverket bakom Panamaläckan, ICIJ, en databas med bolag och personer världen över som gömt pengar undan skatt. 

I Sverige påbörjade Skatteverket direkt arbetet med att identifiera svenska personer och bolag i databasen. Hittills har det fattats beslut för ett tiotal personer.

”De har smitit från skatt”

– De har inte betalat skatt på just de här tillgångarna eller företagen, eller vad vi nu upptäcker i läckorna. Så ja, de har smitit från skatt, säger Katrina Björk, chef för utlandsinsatsen på Skatteverket.

Några har anmälts misstänkta för brott, däribland Kjell Nilsson, känd chef för börsbolaget Trelleborg på 90-talet och förra året ordförande för börsbolagen Semcon och Lindab. Han hade ett Panamabolag som SVT avslöjade den 7 april förra året.

LÄS MER: Läcka avslöjar de rikas dolda skatteplanering

Men många svenskar i Panamaläckan är bättre lottade än Kjell Nilsson, visar SVTs granskning.  För den som såg på TV om Panamaläckan, visste med sig att hen hade ett bolag med i läckan, men inte hunnit bli omnämnd i media, kunde i lugn och ro skicka in en självrättelse, och slippa brottsanmälan eller skattetillägg.

– Förekommer man i Panamaläckan och inte har blivit kontaktad av vare sig massmedia eller Skatteverket, då har man möjlighet att lämna en självrättelse, säger Katrina Björk.

En självrättelse ska ha skett på eget initiativ, utan att Skatteverket redan är efter en, om den ska godkännas. Men den som hade ett bolag i Panamaläckan visste ju direkt när läckan avslöjades att Skatteverket med stor sannolikhet skulle hitta det i databasen, genom att söka på svenska träffar.

– Vi följer gällande lagstiftning och då är det möjligt att självrätta i det här fallet, säger Katrina Björk.

”Det var tillräckligt”

En som tog chansen var John Slettvoll, hockeyspelare i Björklöven och senare tränare i Sverige och Schweiz. Han hade ett bolag registrerat på Seychellerna, dit inkomsterna från tränarjobbet i Schweiz gick. 

SVT Nyheter når honom på telefon.

Han vill inte berätta hur mycket pengar han hade i bolaget.

– Det var tillräckligt tycker jag, säger John Slettvoll.

ANALYS: Rent spel – tack!

När han flyttade hem till Sverige 1999 var han skyldig att deklarera för pengarna och betala skatt, men det gjorde han inte. Först den 18 april förra året, två veckor efter att Panamaläckan avslöjats i bland annat SVT, skickade han in sin självrättelse. 

– Det finns egentligen ingen ursäkt. Det är klart att man ska betala skatt, säger John Slettvoll till SVT.

En halv miljon till fick han och hans fru betala i skatt efter skatteverkets beslut. Men han slapp alltså  brottsanmälan eller den straffavgift som kallas skattetillägg. 

– Du tycker inte att du har kommit för lindrigt undan själv då när du ändå hade undanhållit skatt utomlands på ett sätt som inte var lagligt?

– Det är ju inte min sak att bedöma. De som skapar lagar och regler måste väl ha något hum om hur det ska vara, säger John Slettvoll.

Finansministern: ”Förstår att det känns konstigt”

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till SVT att hon förstår dem som är kritiska till möjligheten att självrätta deklarationer i efterhand. 

– Det är en kontroversiell fråga att vi har möjlighet att göra självrättelser i Sverige. Jag kan förstå att många tycker det känns konstigt att bara man rättar själv så kan man slippa få straffavgifter till exempel. Samtidigt är ju poängen med det att man ska få in skattepengar som man annars kanske inte hade kunnat få in, säger Magdalena Andersson.

TV: Skatteverket granskar alla svenskar på Panama-listan

Att det är tillåtet att självrätta trots att man vet att Skatteverket med största sannolikhet hittar en i Panamaläckan beror på att Skatteverkets sökningar i Panamaläckan klassas som en ”generell kontrollåtgärd”, på samma sätt som att man exempelvis bestämmer sig för och går ut med att man ska gå igenom alla svenskar med bankkonton i ett visst land.

Men finansminister Magdalena Andersson(S) öppnar nu i en intervju med SVT för att se över lagstiftningen.

– Frågan om självrättelser har ju varit uppe mycket nu sedan det har kommit en hel del journalistisk granskning som har upptäckt sånt här, och det gör att vi behöver följa det här väldigt noga för och se var vi får balans i lagstiftningen, säger Magdalena Andersson.