– Vi har erfarenheter som visar att finansiella kriser är kostsamma för alla aktörer. Det är viktigt att under goda tider se till att reserven fylls på, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på dagens pressträff.

Regeringspartierna och Vänsterpartiet har enats om att inte gå vidare med det utredningsförslag om en ny skatt för finanssektorn som sablats ner av flera remissinstanser.

Beslutet att skrota utredningsförslaget motiveras med att det skulle kunna få negativa effekter för så kallade ömsesidiga livbolag och för den snabbväxande finansiella tekniksektorn. Skatteverket har påpekat att över 300 000 företag skulle kunna påverkas av den föreslagna skatten – många gånger fler än de knappt 11 000 företag som räknas till finanssektorn.

Snävare bankskatt

– Den är väl bred, säger finansminister Magdalena Andersson (S) om utredningen.

Men bankerna och deras ägare kan inte andas ut – regeringen lämnar nu ett nytt förslag om en ”renodlad” bankskatt som är ”förenlig med EU-rätten”.

– Vi kommer att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten, säger Andersson.

Höjd avgift

Dessutom föreslår regeringen att bankernas avgifter till resolutionsreserven höjs från dagens 0,09 procent till 0,125 procent av bankernas skulder.

– Det innebär tre miljarder kronor till 2018 och sex miljarder kronor till 2019, vilket stärker statens finansiella sparande, säger Per Bolund.

Resolutionsreserven är ett slags räddningsfond som ska kunna användas för att pumpa in nytt kapital i krisbanker.

Bankföreningen är kritisk till planerna på en höjning av resolutionsavgiften.

– Redan i utgångsläget är den sju miljarder kronor per år. Den är redan väsentligt högre än i andra EU-länder och överlag har det tillkommit en rad extra skatter och avgifter för banker de senaste åren, sade Bankföreningens vd Hans Lindberg till TT i går.