På torsdag väntas Riksbanken ta ännu ett beslut om oförändrad styrränta.

Det i kombination med ökade reallöner och bromsade bolåneräntor ser ut att ha påverkat svenskarnas framtidstro – och det fort.

Tredjedel tror på bättre ekonomi

Enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport ökade den så kallade konfidensindikatorn – som mäter hushållens optimism inför ekonomin – med 7,5 enheter mellan december och januari.

Det är den största ökningen sedan mätningarna startade 1996.

– Det är framförallt de framåtblickande förväntningarna som ökar. Man har förhoppningar om att det ska bli bättre om 12 månader jämfört med nu, säger Fredrik Johansson Tormod, enhetschef.

En tredjedel tror på en bättre ekonomi inom ett år, jämfört med knappt en fjärdedel i december.

Från låga nivåer

Att optimismen skjuter i höjden under dystra tider är inte helt ovanligt. En liknande ökning skedde under finanskrisen.

– Man ska komma ihåg att ökningen sker från låga nivåer. Det är fortfarande långt kvar till en normal nivå i stämningsläget, säger Fredrik Johansson Tormod.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, är inte förvånad. Redan inför julhandeln syntes en viss optimism bland de svenska konsumenterna, enligt Swedbanks egna mätningar.

– Det finns flera förklaringar. Inflationen är på väg ned och med stor sannolikhet befinner vi oss i en räntetopp. Att livsmedelspriserna inte ökar lika snabbt är såklart också glädjande för många, säger han.

Lågkonjunkturen fördjupas

Men än är det för tidigt att ropa hej, menar han.

– Det är ingen molnfri himmel, tvärtom. Det pågår flera konflikter som riskerar att eskalera, dessutom råder geopolitiska utmaningar. Vi ser också att antalet skuldsatta ökar. Många har det uppenbarligen mycket tufft.

Lågkonjunkturen spås ligga kvar och till och med fördjupas under 2024. Till exempel väntas arbetslösheten toppa på 8,5 procent i slutet av året. Under 2025 väntas dock konjunkturen förbättras igen.