– Hushållen med de höga inkomsterna får mycket mer än de som har de lägre inkomsterna, säger Hans Heggemann, utredare på SCB:s avdelning för inkomststatistik, som gjort undersökningen åt SVT.

För att underlätta för den som vill låna pengar till att köpa bostad beviljar staten ränteavdrag på 30 procent på räntekostnaderna. Ränteavdragen är alltså en statlig subvention på cirka 30 miljarder per år. Men SVT:s granskning visar att de statliga pengarna fördelas extremt ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen.

– Det är ett väldigt stort spann, säger Hans Heggeman.

Han menar att ingen annan skatt eller reform har lika stor effekt i att omfördela från ekonomiskt svaga till de ekonomiskt starka.

Fördelas ojämnt

En stor del av hushållen har ränteavdrag i någon form. Därför har avdraget ofta setts som en reform som ”kommer alla till del” – ungefär som barnbidragen. Men SVT:s undersökning visar att pengarna fördelas mer ojämnt än många kanske trott.

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH,  är förvånad när han ser resultatet.

– Jag är förvånad, det är ett oväntat litet ränteavdrag för genomsnittshushållet, det talar i än högre utsträckning för att man bör avskaffa det, säger han.

SCB har delat Sveriges 4,9 miljoner hushåll i tio lika stora delar, efter ekonomisk bärkraft. I de första grupperna, med de 30 procent ekonomiskt svagaste hushållen, är avdragen väldigt låga, under tusen kronor om året i genomsnitt.

– Det är ju en dubbel effekt: De med låga inkomster äger oftast inte sitt boende och har inga lån och då får man ingenting av systemet. Om de har lån så är det oftast låga lån, säger Hans Heggemann.

Starkast ekonomi tar hem miljarder

Men även bland Svenssonhushållen i mitten är avdragen tämligen låga, runt ett par hundra kronor i månaden.

Det är istället de 20-30 procenten av hushållen med starkast ekonomi som tar hem väldigt mycket av miljarderna. Slår man ut pengarna visar SVT:s genomgång att 85 procent av miljarderna går till den rikare hälften av alla hushåll. Den svagare hälften får bara 15 procent.

De cirka 30 miljarder som ränteavdraget kostar staten varje år är tio gånger mer än det omdebatterade RUT-avdraget. Men räntebidraget har sällan diskuterats ur fördelningssynpunkt.

De flesta som bor i hyreslägenhet får ingenting. Lånar man 50.000 kronor till en bil kan på sin höjd få ut några hundralappar om året i skattesubvention. Men har man köpt en villa för tre miljoner kronor, och lånar maximala 85 procent blir det räntor i dag på kanske 50.000 kronor. Ränteavdraget blir 30 procent av den summan, alltså 15.000 kronor per år.

Ligger villan på tjusig adress bredvid finansministern i Nacka, kostar den kanske tio miljoner kronor. Avdraget kan då bli på 40.000-45.000 kronor om året.

Finns inget tak

Ungefär en procent av svenskarna får ut 30.000 kronor eller mer i skattelättnad. Ofta handlar detta om hushåll med två inkomsttagare där man delat på lånen. Då handlar det om hushåll som får 60.000 kronor om året från statsbudgeten i ränteavdrag.

– Om man försöker framhålla att alla har samma nytta av det så skulle det vara bedrägligt.  Man får ju inte lika mycket. Det är stor skillnad, menar Hans Heggeman.

Och det finns inget tak för hur mycket avdrag man kan få.  Det finns en gräns på räntor över 100.000 kronor då subventionen minskar från 30 procent till 21 procent av räntekostnaden. Men i extremfall kan man få flera hundratusen kronor i ränteavdrag.

Ränteavdrag kan bidra till bostadsbubbla

Många är bekymrade över skenande bostadspriser och den stigande skuldsättningen i Sverige. Många ekonomer, Finansinspektion och riksbankschefen Stefan Ingves, har uttryckt oro för en alltför hög upplåning och risken för en bolånebubbla. För att kyla av lånemarknaden har Finansinspektionen nu föreslagit ett tvång på att amortera ner alla bolån till 70 procent av marknadsvärdet – och på längre sikt till 50 procent.

Pontus Braunerhjelm tycker det är en mycket bättre väg är att fasa bort ränteavdragen.

– Ränteavdraget fanns när räntan var hög för att folk skulle kunna ta ett lån och skaffa en bostad. I dag med låga räntor ser det inte riktigt ut så längre. I dag är de skadliga för samhällsekonomin.

Amorteringskravet slår hårdast mot de som har köpt sin första bostad och tvingats låna till stor andel av köpet – oavsett hur dyr bostad man köper. Att trappa ner ränteavdraget successivt skulle ta bort incitamenten för alla – inte minst välbärgade – att fortsätta låna mer och mer, menar professorn.

– Man borde avveckla avdraget, säger han.

Regeringen har inga förslag

Men finansminister Magdalena Anderson säger till SVT Nyheter att regeringen idag inte har några konkreta förslag på att avskaffa ränteavdragen.

– Problemet är att nu sitter barnfamiljer som just köpt sin första bostadsrätt och kanske har räknat med de här ränteavdragen. Jag tycker det är viktigt att inte lättvindligt ändra villkoren för familjer som fattat det kanske största beslut man fattar i livet, säger Magdalena Andersson (S).