Riksbanken behåller styrräntan på 4,00 procent – den högsta nivån sedan hösten 2008. Där har den nu legat still sedan september förra året – detta efter åtta höjningar i rad från nollräntan bara ett drygt år tidigare.
– Vi går i rätt riktning men vi är inte i hamn ännu, säger Sveriges Riksbankschef Erik Thedéen.
Tydlig sänkningssignal
Oförändrad styrränta var något som i princip samtliga bedömare på marknaden räknat med. Men det fanns en nyhet i Riksbankens besked:
”Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år”, skriver banken.
– Vi ser en lägre risk för att inflationen biter sig fast, säger han på en pressträff.
Beskedet är oväntat tydligt och penningpolitiskt ”duvaktigt”. Tidigare har man kommunicerat att räntan kan ligga kvar på höga fyra procent året ut.
– Det är en uppmjukning från Riksbanken som har bytt fot från att inte tänka räntesänkningar till att kommunicera att men inte utesluter att det kan bli första halvåret i år, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
”Rättar in sig”
– Riksbanksdirektionen låter nu väldigt annorlunda jämfört med i november. Verkligheten hade sprungit ifrån dem, men nu har de hunnit i kapp och rättar in sig efter marknadens förväntningar på dem, säger Alexander Norén.
Riksbanksdirektionens jobb är att skapa stabilitet genom att vara förutsägbara – och trots avtagande inflation har de velat skicka signaler om att det finns risk för bakslag och att man ännu inte är redo att släppa på bromsen.
Inflationstakten, enligt KPIF-måttet som Riksbanken använder, föll till 2,3 procent i december. Målet är 2 procent, så det är en bit kvar. Samtidigt riskerar lågkonjunkturen att förvärras om man ligger kvar på en hög ränta för länge, eftersom det bromsar ekonomin.
Fakta: Styrräntan
Styrräntan, tidigare även kallad reporäntan, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.
Riksbankens mål är att inflationen, det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån, ska vara låg och stabil. Målet är specificerat som en ökningstakt på 2 procent per år för KPIF (konsumentprisindex med fast ränta).
Källa: Riksbanken