Stödet för kontanter växer i Sverige. En Sifo-undersökning i mars i år visade att 72 procent av svenskarna vill kunna betala med kontanter även i framtiden – det är fyra procentenheter fler än året innan.
Ändå pekar kurvan för kontantanvändningen fortsatt nedåt och på Riksbanken pågår ett arbete för att förbereda sig för ett Sverige utan fysiska kontanter. Sedan tidigare har Riksbanken på egen hand utrett möjligheterna att införa en digital variant av statliga kronor och fick i början av året in remisssvar från en rad myndigheter och organisationer. Synpunkterna var blandade.
Tunga aktörer kritiska
Bland dem som var kritiska fanns framförallt två tunga aktörer, Finansinspektionen och Riksgälden, som ifrågasatte om en e-krona verkligen löser några problem.
”Minskad efterfrågan på kontanter är inte ett uttryck för att kronan försvagats som betalningsmedel, värdebevarare eller räkneenhet, de tre funktioner som traditionellt kopplas till begreppet ”pengar”. Rapportens oro för att tilltron till ”penningsystemet” är hotad framstår därför som omotiverad.” skrev bland annat Finansinspektionen (FI) som menar att Riksbankens möjlighet att sköta sina uppgifter som centralbank, det vill säga att hålla inflationen i schack och värna finansiell stabilitet, inte är hotad av att kontanterna minskar i betydelse.
”Denna slutsats stärks av att kontanter redan spelar en marginell roll” skriver FI.
Men på Riksbanken håller man inte med.
-Statens pengar är de tryggaste pengar som finns, för det finns inga kreditrisker, säger Gabriela Guibourg, som är ansvarig för Riksbankens utredning av e-kronan.
Hon menar att det är mycket svårt att veta vad som händer i en kris om möjligheten att använda kontanter inte finns.
-En e-krona löser inte alla problem. Men den ökar motståndskraften, säger hon.
I slutändan politisk fråga
Redan i dag skapas merparten av de pengar som allmänheten har tillgång till av privatbankerna i samband med att de beviljar nya lån.
Om kontanterna i praktiken försvinner genom att användningen fortsätter att peka stadigt nedåt, så kommer privatbankernas pengar till slut bli de enda pengar allmänheten kan få tag i. Och enligt Gabriela Guibourg finns det ingen anledning för Riksbanken att sitta still i båten och se på medan privatbankerna ges hela kontrollen över en så pass viktig marknad som penningmarknaden.
Riksbanksutredaren ser den minskade kontantanvändningen som ett rent uttryck för ett teknikskifte där Sverige ligger längre fram i utvecklingen än omvärlden.
– Men själva produkten, statliga pengar, finns det någon anledning till att den ska försvinna för att folk slutar använda kontanter? Nej, så vitt vi vet inte, säger hon.
Men i slutändan, påpekar hon, är e-kronan en politisk fråga. Och Riksbanken har alltså denna vecka överlämnat en formell framställan till riksdagen om att fatta ett beslut om en sådan utredning.
– Det behövs en offentlig utredning, inte bara av e-kronan utan av statens roll på betalmarknaden, säger Gabriela Guibourg.