När Riksbanken på fredagen lade fram sin andra delrapport om en möjlig framtida ”e-krona” var det som att en smärre suck av lättnad hördes från många av Sveriges storbanker.
I över ett år hade de följt arbetet, som huvudsakligen tittat på två lösningar.
Det ena, ”värdebaserade” är en sorts digital plånbok som optimalt sett ska fungera även utan internetuppkoppling. Rapporten föreslår att man i första hand fokuserar på att ta fram tekniken för en sådan lösning – vilket Svenska bankföreningen välkomnar.
– En lösning som skulle fungera offline ger robusthet i systemet, och tillför ett alternativ, säger Hans Lindberg, VD för Svenska bankföreningen.
Bankföreningen positiv
Det andra, ”kontobaserade”, skulle innebära en sorts konto som medborgare har hos Riksbanken. Även den ska utredas ytterligare, men det är inte i första hand en sådan lösning som rapporten lyfter fram.
Fördelarna med en kontobaserad e-krona är ”oklara”, framhåller Bankföreningens Hans Lindberg.
– Snarare kommer det att uppstå nackdelar för penningpolitiken och systemets stabilitet när det krävs så påtagliga förändringar, säger han.
Han framhåller att den kontobaserade varianten innebär alltför stora förändringar i banksystemets roller, och att det dessutom kräver mer långtgående lagändringar.
Han välkomnar därmed att Riksbanken i första hand väljer att se på lösningen för en värdebaserad e-krona.
Skillnaden i förtroende
Niclas Arvidsson, universitetslektor vid KTH, har studerat hur samhället utvecklas alltmer till att bli helt kontantlöst. Han är positiv till vad Riksbanken kommit fram till om att ta fram en e-krona.
– Vi ser att kontanterna är på väg att försvinna, och det är bra att Riksbanken undersöker alternativen, säger han.
Hur stor praktisk skillnad en användare skulle märka jämfört med dagens system är oklart. Men staten skulle på ett annat sätt gå i god för en e-krona, vilket gör att det ytterst handlar om förtroende.
– Om staten står bakom systemet och fordran för ens pengar är på dem, så har de en starkare position än banker. Men det är svårt att säga hur det kommer bli. Kanske är folk nöjda med de lösningar som redan finns, säger Arvidsson.
Två typer av e-krona:
I Riksbankens rapport om e-kronan som släpptes under fredagen är planen i första hand att gå vidare och titta på en teknisk lösning för en så kallad värdebaserad e-krona. Den påminner till utformningen om en slags digital plånbok som optimalt skulle fungera även utan uppkoppling, till skillnad från dagens betal – och överföringstjänster.
Det andra alternativet, så kallad kontobaserad e-krona, skulle i stora drag innebära att medborgarna skulle kunna ha e-kronor på ett konto som Riksbanken var direkt ansvarigt för. Detta alternativ har stött på kritik hos inte minst bankerna som ifrågasätter huruvida e-kronan i denna form skulle fylla en ny funktion, och är även inte förenligt med dagens Riksbankslag som säger att staten inte får konkurrera med affärsbankerna.
Det utmärkande för e-kronan, oavsett typ, är att det är Riksbanken och i förlängningen staten som ansvarar för pengarna.