Priserna på bostäder har ökat med 40 procent på tre år. Många ekonomer har länge hävdat att man borde sänka ränteavdragen för att dämpa prisuppgången på bostäder.

Ränteavdragen ger 30 procent skattesubvention på räntorna på bostadslånen, och gör det billigare att låna – ju mer lån desto större ränteavdrag.

Förra veckan larmade EU-kommissionen i skarpare ordalag än tidigare om att Sverige har EU:s mest övervärderade bostäder med risk för turbulenta nedgångar som kan skada ekonomien.

Liknande oro har uttryckts av bland andra OECD, Finansinspektionen och riksbanken. EU-kommissionen recept är just att minska ränteavdragen, och att möjligen återinföra fastighetsskatten.

”Vi vet alla att bubblan kommer”

Finansinspektionen föreslog i veckan skärpta amorteringskrav. Det kan vara ett steg i rätt riktigt, säger de flesta partier, men de menar samtidigt att situationen är så oroande att det inte räcker. Något mer borde göras.

LÄS MER: Amorteringskravet kan skärpas

I dag menar alla partier utom S och M att minskade ränteavdrag är en viktig del av lösningen. Kanske kopplat med att sänka reavinstskatt vid bostadsförsäljning. Avdragen kostar 16 miljarder i budgeten varav det mesta går till välbeställda hushåll med höga lån.

Men de politiska låsningarna är stora. Jan Björklund är mycket kritiskt mot både regeringen och allianskollegorna.

– Vi vet alla att om bubblan spricker kommer alla säga att vi måste göra något, men då är det för sent.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, Ulla Andersson kritiserar också både moderater och socialdemokrater, för att låta prisrallyt på bostäder fortsätta utan se över till exempel ränteavdragen.

– Jag tycker det är ansvarslös av de så kallade statsbärande partierna att bry sig mer om effekterna i väljaropinioner, än effekterna på svensk ekonomi som vi ser.

Samtalen kollapsade

Frågan om hur de ökande bostadspriserna skulle lösas i en bred politisk överenskommelse när regeringen bjöd in till bostadssamtal” våren 2016.  Regeringen och flera partier var inställda på att långsamt trappa ner ränteavdragen, och samtidigt kanske justera reavinstskatten vid försäljning av bostäder och stimulera byggandet.

Men samtalen kollapsade förra sommaren. Moderaterna ville även ha med större förändringar av hyresregleringen, och införa marknadshyror – så allt sprack.

LÄS MER: Fler unga tar bostadslån via föräldrarna

Sen dess har priserna och skuldsättningen fortsatt uppåt. Finansinspektionen införde amorteringskrav i somras  som man menar haft en viss effekt på nya lån. Men skuldsättningen fortsätter öka, och bopriserna också. 

Även finansinspektionen menar att ändring av reavinstskatt och ränteavdrag vore önskvärda. Dom kritiserar ”ett skattesystem som gynnar skuldsättning”.

Finansministern: Känsligt att ändra

Tidigare politiker som förre moderate finansministern Anders Borg, och socialdemokraternas förre statsminister Göran Persson har både sagt att ränteavdragen bör trappas ner. Men i dag är det dessa två partier som står på bromsen.

– Höja skatten för vissa genom att minska ränteavdragen löser inte situationen på bostadsmarknaden, säger Ulf Kristersson, moderaternas ekonomisk politiske talesperson.

Finansminister Magdalena Andersson säger i dag att det är känsligt att ändra förutsättningar för dom som redan köpt hus. Hon lägger ansvaret på bostadskunderna.

– Jag tycker man skall utnyttja läget med låga räntor till att amortera mer, istället för att ta fler och större lån, säger Magdalena Andersson.

Många partier poängterar att det behövs fler bostäder och ökat byggande för att komma åt grunden till de snabbt ökade bostadspriserna..  Och Jan Björklund är självkritisk mot att hans regering inte minskade ränteavdragen, samtidigt som man tog bort fastighetsskatten, då hade det varit enklare att motivera.

– Det är fullt möjligt att man borde gjort det redan då. Men då fanns ingen överhettning, det är vi på väg mot nu, därför bör det ske nu.

LÄS MER: Ny rapport: Amorteringskravet dämpade lånesuget