I somras vågade många hoppas att det värsta var över, såväl när det gällde sjukdom och död som ekonomin. Resandet kom igång, de stora industriföretagen slog börsen med häpnad med fina vinster. Det stora orosmolnet, som alla garderade sina optimistiska prognoser med, hette ”en andra våg”.
Så kom då den andra vågen. Dödstalen steg. Nya nedstängningar följde. Många hotell och restauranger kämpar för livet. Besöksnäringen har tappat 50 miljarder i intäkter under coronaåret enligt branschorganisationen. 50 000 jobb har gått förlorade. Butiker bommar igen. Miljarderna rinner ur SAS.
Men för landets ekonomi ser det jämförelsevis fint ut. BNP-fallet år 2020 blev bara hälften jämfört med finanskrisåret 2009 då BNP föll med över fem procent. Och bara en tredjedel av vad till exempel statliga Konjunkturinstitutet befarade i våras.
Riksbankens miljarder fick effekt
Det är helt enkelt så att de miljarder som regering och riksbank pumpade ut till följd av paniken i våras fick effekt. Mer än någon kunnat gissa. Riksbanken erbjöd 500 miljarder i företagslån och är på väg att köpa bostadsobligationer och företagsobligationer för 900 miljarder. Regeringen la över 200 miljarder på krisstöd förra året, och fortsätter i år. Likadant har det sett ut i andra länder.
Fabriker är igång, komponenter levereras, i stort sett.
Så, i stället för finanskris blev det börsfest. I stället för kollapsad bostadsmarknad blev det rusning till visningarna och stigande priser, framförallt på villor.
Och i stället för massuppsägningar i industrin blev det billiga nerdragningar med statsstöd och utan uppsägningar. Det gick kvickt och lätt att dra på för fullt när efterfrågan tog fart igen. Stora börsbolag kunde redovisa rekordhöga vinstmarginaler i boksluten.
Arbetslösheten kommer inte stiga till de 11 procent i år som Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen trodde i våras. I stället väntas den hamna på nio procent eller lägre. 2019 hade Sverige en arbetslöshet på 6,8 procent.
”En bister verklighet bakom siffrorna”
Vaccinen, som inte hann få någon större betydelse för den ekonomiska utvecklingen förra året, har förstås gjort mycket för att utsikterna från nu ser ljusare ut.
Redan nästa år kommer arbetslösheten vända ner igen tror de flesta prognosmakare.
Men bakom de fina siffrorna döljer sig också en bister verklighet. De värst drabbade branscherna, som hotell och restauranger, är så små att det inte märks så mycket på Sveriges totala BNP, men de ger många unga och invandrare deras första jobb. Nu blir det svårare att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.
Långtidsarbetslösheten har redan ökat och förväntas fortsätta öka. I år kommer 200 000 ha varit utan jobb i minst ett år tror Riksgälden.
Ändå är det just här som pengaregnet har märkts som minst, enligt branschen. Visserligen får en större andel av företagen stöd än i andra branscher. Men pengarna räcker ändå inte till, stöden är för små och betalas ut för sent, enligt branschen.
Samtidigt tycks de redan solida statsfinanserna sensationellt nog gå orubbade genom krisen. Trots flera hundra miljarder i krisstöd kommer den offentliga skuldsättningen bara ha ökat från 35 procent av BNP före pandemin till 38 procent nästa år, enligt Riksgäldens färska prognos. Det är till och med en lägre nivå än 2018, då skulden var 38,9 procent.