USA:s nya handelstullar på stål och aluminium trädde i kraft på fredagen, men EU har fått respit fram till den 1 maj. Samtidigt har USA presenterat planer på tullar för import av kinesiska produkter och Kina har hotat med motåtgärder. Som en följd föll börserna både i Asien och USA på torsdagen – och dagen efter följde Stockholmsbörsen efter vid öppningen.
Frågan är hur det uppblossande handelskriget kommer att påverka den internationella ekonomin, svensk handel och svenska aktieparare. Så här svarar tre experter:
VÄRLDSEKONOMIN
Handelskrig har bara förlorare. Liberaliseringen av ekonomin har varit styrkan i den internationella ekonomiska utvecklingen de senaste 70 åren, menar Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund.
– Hotbilden är att vi hamnar i samma läge som rådde i början av 1930-talet när tullar och handelshinder fördjupade den internationella nedgången, säger han till SVT Nyheter.
Han har dock svårt att förutspå hur ekonomin kommer att utvecklas framöver.
– Vi har en helt okänd kapacitet i Donald Trump, vem vet vad han hittar på? Det går inte att göra någon vettig kalkyl, han ökar osäkerheten och hotet mot den internationella handeln och det internationella regelsystemet och gör det på ett klumpigt, ogenomtänkt sätt.
SVENSK HANDEL
I nuläget verkar tullbråket mellan Kina och USA inte få några större effekter på svensk handel. Men helt säker kan man inte vara.
– Det beror på hur omfattande den försämrade handeln mellan Kina och USA blir. Om upptrappade handelstullar leder till en allmän ekonomisk nedgång i efterfrågan i världsekonomin kan det få betydelse för resten av världen. Men av det vi har sett hittills tror jag inte vi ska vänta oss stora effekter, säger Johan Davidson, chefsekonom på intresseorganisationen Svensk Handel.
Innan USA gav besked om att EU skulle undantas från ståltullarna fram till den 1 maj planerade EU motåtgärder i form av tullar på en rad varor som jordnötssmör, apelsinjuice och tranbär. Om respiten upphör i maj och motåtgärderna aktualiseras igen skulle svenska konsumenter kunna drabbas av högre priser på listade varor.
SVENSKA AKTIESPARARE
Den nuvarande utvecklingen är extremt dålig för börserna. De har redan fallit och det finns stor risk för att de fortsätter nedåt, menar Peter Malmqvist, chefsanalytiker på finansbolaget Remium.
– Det beror på att börserna är relativt högt värderade i dagsläget. När börser är högt värderade får ingenting gå snett, höga värderingar innebär höga förväntningar. Så länge bolagen klarar att leva upp till förväntningarna stiger börskurserna, men om de brister faller de, säger han.
Nedgången riskerar att bli långvarig. I värsta fall kan den utmynna i en ekonomisk kris om Kina och USA fortsätter att straffa varandra, så att fler och fler produkter omfattas.
– Svenska sparare på Stockholmsbörsen har en stor andel av pengarna i bolag som exporterar. Alla våra tunga exportbolag – skogsindustrin, verkstadsbolag, industribolag – kan drabbas indirekt av tullarna om de företag som drabbas direkt försöker få avsättning för sina produkter någon annanstans. Då kan det bli ett berg av överskottsprodukter som flyter omkring på markanden och pressar priset.
De svenska företagen kan även drabbas direkt om de till exempel har ett amerikanskt dotterbolag som drabbas av åtgärderna.
Nya handelstullar i faggorna
- Trumpregeringens hot om nya USA-tullar på 1 300 kinesiska varor för upp till 60 miljarder dollar kommer sedan president Donald Trump tidigare i mars beslutat om USA-tullar på stål och aluminium på 25 respektive 10 procent, som trädde i kraft på fredagen.
- Kanada och Mexiko har tidigare fått undantag dessa tullar så länge de förhandlar med USA om ett nytt nordamerikanskt handelsavtal. Tillfälliga undantag, i syfte att trycka på för bättre handelsvillkor för USA, har även getts till EU samt Argentina, Australien, Brasilien och Sydkorea.
- Kina har svarat med planer på importtullar till ett värde av tre miljarder dollar för amerikanska varor. Listan innefattar bland annat en tull på 25 procent på import av amerikanskt fläsk och återvunnet aluminium, och 15 procent på amerikanska stålrör, frukt och vin.
TT/SVT Nyheter