Att något har hänt i framgångssagan Brasilien blev världen nog medveten om efter att ha sett tv-bilderna av de gatustrider som utkämpades under fotbolls-VM förra året.
Att människorna i ett land där fotboll är religion tar upp en strid för levnadsvillkoren mitt under brinnande VM, är ett tydligt tecken på hur svårt brasilianarna har att klara uppehället.
Mitt i den här krisen köper alltså den brasilianska staten 36 stycken stridsflygplan för 40 miljarder från det börsnoterade försvarsföretaget Saab. Där hamnar vinsterna, det vet vi. Men risken i affären – den tar de svenska skattebetalarna.
Undret har blivit en rutschkana
Brasiliens utveckling de senaste åren är inte något annat än ett ekonomiskt under. Drygt 40 miljoner människor kunde byta ett liv under 13 kronor (FN:s fattigdomsgräns 1,5 dollar) om dagen, till ett liv med platt-tv på bara tio år. När det gällde försvarsmaterial var det både atomubåtar och rena rama James Bond-liknande örlogsbaser i djungeln som landet köpte in och byggde – utöver svenska stridsflygplan.
Bakgrunden till det ekonomiska undret var landets viktigaste handelspartner Kina och dess otroliga sug efter Brasiliens naturrikedomar.
Men nu har Kina tappat sugen. Kinas ekonomi har tappat växtkraft, något som har blivit Brasiliens rutschkana. Brasilien är nu i det som kallas recession – en ekonomi som krymper.
Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's, S&P, sänkte därför betyget för lån till Brasilien till ”junk” i början på september. På svenska: skräp – en ”döskallemärkning”. Landet förlorade därmed ett betyg över det som kallas för ”investment grade”, alltså lån där riskerna att man inte ska få betalt är små.
Men nu vet alltså den som lånar till Brasilien att den risken är långt ifrån oväsentlig. Dessutom fanns tillägget i betyget ”med negativa utsikter”. Andra kreditvärderingsinstitut med Fitch i spetsen väntas snart följa efter och sänka betygen till just – skräp. ”Junk” får de flesta investerare som exempelvis pensionsförvaltare inte låna till. Men det är det får svenska staten – det vill säga du och jag!
Betalar mindre trots större risk
Det kanske kan upplevas som en orättvisa att den som har dålig ekonomi får betala mer för att låna. Det är en extra betalning för den större risk som den som lånar ut tar i och med att den man lånar till kan ha svårare att betala tillbaka. Ungefär som att du och jag får en högre ränta än landet Sverige när vi lånar pengar.
Men detta gäller inte för Brasilien. Samtidigt som Brasilien gick in i recession i våras gjorde man upp med statliga Svensk Exportkredit om hur mycket landet skulle betala för att låna 40 miljarder av svenska folket – pengarna man behövde för att kunna köpa de 36 Jas Gripen-planen. Då fick man istället rabatt på kostnaden med hela 14 procent. Räntan sänktes från tidigare överenskomna 2,54 procent till 2,19 procent. Anledningen till prutandet var Brasiliens dåliga ekonomi, uppger TT – alltså tvärtemot hur det brukar gå till på lånemarknaden. Det blev en rabatt på nästan två miljarder kronor inklusive ränta på tio år – häpp!
Sverige gör allt för att det skall bli en affär
Så var det med den finansiella riskanalysen. Försvarsaffärer görs nämligen upp på helt egna grunder, grunder som vi som skattebetalare inte får ta del av.
Naturligtvis sjunker kostnaden för de Jas-plan som svenska försvaret ska köpa om vi kan dela kostnaderna för utveckling med flera länder. Detta är det vanligaste argumentet för exportaffärer, och säkert sant. Det gör det inte mindre värdefullt att jämföra skattebetalarnas besparingar/kostnader och risker mot de vinster som går till aktieägarna i det privata försvarsföretaget Saab.
Frågan är om fördelningen är rimlig. Men det får vi nog aldrig reda på eftersom sådana uppgifter alltid hamnar i den återvändsgränd som kallas affärshemligheter. Nationell prestige väger också tungt i besluten.
Som lök på laxen kunde Radions Ekoredaktion nyligen berätta att Sverige också lånar ut några extra miljarder för att Brasilien också ska ha råd att beväpna planen. Detta är vapenköp som görs i andra länder än Sverige.
Brasiliens ekonomi fortsätter att försämras
Brasiliens centralbank tror nu att landets ekonomi krymper med hela 2,7 procent i år, nästan tre gånger så mycket som bankens tidigare prognos.
Samban blir allt tystare i jättelandet Brasilien, om ett knappt år väntas nya gatustrider när Brasilien står som värd för Olympiska spelen. ”Sambaekonomin” går i otakt med den brasilianska befolkningens allt tuffare liv. När Felicia och Joa och alla deras grannar i favelan, kåkstaden, på Rio de Janeiros sluttningar har svårt att betala räkningarna kan då landet de bor i fortsätta göra det?