Tidigare var det ofta de unga som tog störst risker på bostadsmarknaden. Men nya amorteringsregler och tuffare krav på kontantinsats gör att många unga har svårt att komma in på bostadsmarknaden överhuvudtaget.

Istället är det nu en annan grupp som tar de största riskerna: barnfamiljer.

– Det är svårt att hitta billiga bostäder för den gruppen och storleken på bostad gör att det springer iväg i pris, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och fortsätter:

– Dessutom har barnfamiljer ofta svårt att spara. Man har inte kommit så långt i sin yrkeskarriär och kanske inte har jättehög lön samtidigt som det är en ganska dyr period i livet. Och så är osäkerheten kring inkomsten större.

Sjuk och arbetslös

En högre framtida boränta påverkar alla med stora bolån, men det finns även många andra risker som man bör tänka på. Någon i familjen kan till exempel bli sjuk eller arbetslös och även en skilsmässa kan bli dyrt när en bostad ska bli två.

I storstäder och tillväxtregioner har bostadspriserna gått upp mest, så de som bor där har också högre bolån och är därmed mer känsliga för räntehöjningar. I Stockholm kostar ett hus i snitt över 7 miljoner kronor medan det genomsnittliga huset i Skellefteå kostar omkring 1,6 miljoner kronor. Med sex gånger så höga bolån blir också effekten av en räntehöjning sex gånger så stor.

Unga har inte råd med boende

Men för många unga är problemet att de inte kommer in på bostadsmarknaden överhuvudtaget, utan hjälp av föräldrar eller släktingar.

Som ung på bostadsmarkanden, hur ska man göra?

– Den största affären är den första, så tona ner dina förväntningar, både när det gäller läge och storlek. Dessutom bör du ha en beredskap om du ska in på bostadsmarknaden om några år. Ställ dig i alla köer du kan och ha ett disciplinerat sparande, säger Claudia Wörmann.