Energipriserna, flaskhalsar i produktionsleden efter pandemin samt kriget i Ukraina. Det är Riksbankens förklaringar till att inflationstakten ligger skyhögt över det långsiktiga målet på två procent.

Men kritiker menar att Riksbanken själva gjort problemen värre genom att bromsa alldeles för sent och rent av elda på inflationsbrasan med låga räntor och ”nytryckta” pengar.

– Pandemin och kriget i Ukraina visar att det är en osäker värld där det händer saker som inte går att förutse, säger Stefan Ingves.

Så sent som i september förra hösten prognosticerade Riksbanken att inflationen var på väg att falla tillbaka och att penningpolitiken behövde vara fortsatt expansiv för att hålla ekonomin igång.

Dessutom att nollränteläget skulle hålla i sig ända in i 2024. Prognoser som i dag framstår som minst sagt missvisande.

– De är ju uppenbart felaktiga, men då ska man komma ihåg att Sverige har haft låg ränta och låg inflation under mycket lång tid. Vi gjorde antagandet att ”det blir ungefär som det brukar vara” – och det är inget orimligt antagande. Men nu blev världen helt annorlunda, och det måste vi hantera efter bästa förmåga, säger Stefan Ingves.

– Det vore värre att sitta med armarna i kors och låtsas som om världen inte ändrats.

Hör mer av Stefan Ingves i klippet.