I utbyte mot pengarna till diktorndottern ska Telia ha fått frekvenser och telefonnummer i det centralasiatiska landet, hävdade åklagaren.
Det var i september 2012 som SVT:s Uppdrag granskning avslöjade att Telia Soneras partner i Uzbekistan hade band till Gulnara Karimova. Åklagare inledde då en förundersökning och i september 2017 åtalades Nyberg och två andra tidigare Teliachefer. 2019 friade tingsrätten de tre männen från alla misstankar om bestickning (mutbrott).
Mutor på cirka tre miljarder kronor
Det är enligt åklagare mellan år 2007-2010 som företaget betalade cirka tre miljarder kronor i mutor till den dåvarande diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova.
Karimova var den som kunde ta beslutet så att Telia fick tillgång till 3G- och 4G-licenser och därmed kunde bedriva sin telekomverksamhet i landet.
”Inte en mutbar person”
Försvaret har hävdat att även om diktatorsdottern fick pengarna av Telia (vilket i sig är klarlagt), i utbyte mot att Telia fick sina tillstånd var hon inte en mutbar person enligt dåvarande svensk lag, eftersom hon inte hade en formell befogenhet att utöva myndighetsutövning.
Den bedömningen delades av Stockholms tingsrätt och den delas även av Svea hovrätt.
– Åklagaren har inte bevisat att Gulnara Karimova haft någon befattning eller något uppdrag med koppling till telekomsektorn. Och det är inte heller klarlagt att det funnits en nödvändig koppling mellan henne och vissa andra personer eller att någon annan person erbjudits betalningar, säger hovrättsrådet Kerstin Elserth.
Inte prövat övriga delar
”Hovrätten har i och med detta inte haft anledning att pröva om transaktionerna varit affärsmässiga och inte heller frågan om de tilltalades uppsåt”, säger hon.
Gulnara Karimova själv fälldes 2015 i Uzbekistan för bland annat härvan med telekombolag som Telia. Hon uppges sitta i någon form av fängelse eller husarrest sedan dess.
Chefsåklagare Kim Andrews tycker att den frikännande domen ger anledning att fundera på om lagen behöver ändras.
-Med liknande formuleringar i andra länders lagstiftning så uttalar man att Gulnara är en mutbar person, så här skiljer sig Sverige. Då är frågan om det är i linje med den harmonisering som jag menar att lagstiftaren har strävat efter.
Inte styrkt
Lars Nybergs försvarare Cristina Bergner tycker att domen är välmotiverad och säger att försvaret motsatte sig åtalet redan från början.
-Och enkelt uttryckt kan man säga att de har inte styrkt något av det de har påstått, det saknas bevis.
Bergner menar att Lars Nyberg alltid varit öppen om sin roll i det hela.
-Han tillträdde först när beslutet var fattat av den tidigare vd:n och styrelsen att gå in i Uzbekistan, och efterföljande är ju transaktioner av det beslutet, säger hon.
-Det är inte hans sak att kliva in som vd och ifrågasätta ett beslut som precis är fattat efter utredning. Det förutsätter han att (tidigare) vd:n och styrelsen har gjort på ett helt korrekt sätt.
Telia går vidare
Telia har redan för flera år sedan övergett tanken på att kräva ersättning från Nyberg och de andra som anklagats i muthärvan. Bolaget har bedömt utsikterna för att vinna en sådan skadeståndsprocess som för små.
-Om något stärker dagens dom denna inställning, säger Jonas Bengtsson, Telias chefsjurist.
Fakta: Telia i Uzbekistan
Dåvarande Telia Sonera (numera Telia Company), som till 37 procent ägs av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 med ett licensavtal med en lokal partner, Takilant. Brevlådeföretaget ägs på papperet av en assistent till diktatorsdottern Gulnara Karimova, som beräknas ha tjänat cirka tre miljarder kronor på affärerna under 2007–2010.
I utbyte fick Telia bland annat 3G-licenser.
Skandalen rullades upp av SVT:s Uppdrag granskning 2012 och ledde 2013 till att vd Lars Nyberg avgick och Telias styrelse byttes ut.
Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, båda telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.
Telia ingick 2017 en överenskommelse med nederländska och amerikanska myndigheter om att betala motsvarande 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor. Bolaget medgav också brott mot amerikansk lag. Nu prövas dock de inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.
Källa: SVT/TT