Statens kassako Vattenfall kan tvingas slopa utdelningen för i år till följd av Nuon-fiaskot, då det är oklart om det finns någon vinst att ta av vid årets slut.
Forskare ifrågasätter samtidigt staten som ägare.
Vattenfalls utdelningspolicy säger att 40-60 procent av vinsten efter skatt ska delas ut. Men frågan är om det finns någon vinst att ta av vid årets slut efter nettoförlusten på 17 miljarder i andra kvartalet, främst till följd av ytterligare jättenedskrivningar i holländska Nuon.
– Man skulle kunna tänka sig att det faktiskt till och med blir slopad utdelning nästa år, säger Ingvar Matsson, kreditanalytiker på Swedbank.
Risken finns
Vattenfalls vd Øystein Løseth verkar dra samma slutsats. På Dagens Industris fråga om bolaget kan tvingas slopa utdelningen svarar han:
– Ja, det är klart att den risken finns. Men det är i slutänden en ägarfråga.
I våras delade Vattenfall ut 6,8 miljarder kronor till staten, drygt 25 procent av de totala utdelningarna från de statliga bolagen på 26,6 miljarder kronor.
Regeringen vill inte kommentera risken för utebliven utdelning från Vattenfall.
– Hur utdelningen från Vattenfall och alla de statliga bolagen blir avgörs på bolagsstämmorna i vår, säger Caroline Karlsson, pressekreterare på Finansdepartementet.
Svag ägare
Vattenfall skulle kunna bli både mer effektivt och lönsamt om bolaget privatiserades, enligt nationalekonomen Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
– Staten är ofta en väldigt svag ägare, säger han.
– Ofta blir det så att den (staten) gör inget och vet kanske inte riktigt vad man vill med det här företaget, tillägger han.
Utredaren Hans Dalborg föreslog för drygt ett år sedan att de statliga bolagen från och med den 1 juli 2013 skulle flyttas från regeringskansliet till två fristående förvaltningsbolag – ett för bolagen med främsta syfte att skapa avkastning (som LKAB eller Vattenfall) och ett annat där huvudsyftet är att skapa samhällsnytta (som Almi eller Samhall).
Enligt modellen skulle riksdagen samtidigt ges större inflytande över strategiska frågor.
– Frågan bereds fortfarande, säger Katarina Green på Finansdepartementets enhet för statlig bolagsförvaltning.
Hon tillägger att hon inte kan säga varför ett beslut dröjer.