1. Australien och Brasilien får nya klimatengagerade regeringar. I maj blev det maktskifte i Australien och för första gången på årtionden fick landet en regering som lovar att åtgärda landets dystra klimatprotokoll med ett av världens högsta utsläpp per capita. Bakom maktskiftet låg en politisk revolution. En grupp partilösa kvinnliga liberala politiker gick samman i ” Teal”-rörelsen och kampanjade med en gemensam klimatagenda. Deras initiativ avgjorde valutgången. Nu ska Australien sänka sina utsläpp med 45 procent till 2030. I Brasilien gjorde Lula da Silva come-back som president, bland annat med vallöften om att stoppa avverkningarna i Amazonas. Två stora utsläppsländer har därmed radikalt ändrat kurs under året.  
2. USA och president Joe Biden lyckas med det omöjliga. Med en rösts övervikt antog amerikanska kongressen i somras det största klimatpaketet någonsin. Från årsskiftet finns 374 miljarder dollar som i många år framöver kommer delas ut till företag som satsar på en fossilfri energiproduktion, subventioner till de som köper elbilar och installerar solceller på sina tak. Från EU hörs växande kritik om klimatprotektionism, men redan i januari har EU-kommissionen lovat att kontra med liknande förslag så här kan man konstatera att USA:s klimatpolitik också driver på EU:s.  
3. Kraftfulla kvinnliga politiker från syd seglade upp som klimatpolitikens nya rockstjärnor och tvingade fram en ny klimatfond. Maldivernas klimatminister Aminath Shauna, Pakistans klimatminister Sherry Rehman och Barbados premiärminister Mia Mottley ägde scenen under COP27 i Egypten. Mot alla odds svängde både USA och EU, och gick med på kravet att inrätta en ny fond för klimatskadestånd. Fonden har visserligen inga pengar ännu men var en viktig principiell seger för de mest sårbara länderna.  
4. EU fortsätter att överraska med en konsekvent klimatpolitik. Trots alla kriser i spåren av med Rysslands anfallskrig på Ukraina och växande demokratiproblem i flera medlemsländer så lyckas EU hålla samman och takten med att genomföra klimatagendan med att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Senaste beslutet var ett principiellt ja att införa klimathandelstullar, som på EU-språk kallas CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, en helt ny form av handelstullar som ska skydda europeiska företag som nu tvingas leva upp till allt hårdare klimatlagar. ”Koldioxidsmutsiga” och därmed billigare varor från utlandet ska på sikt förses med en koldioxidskatt. EU beslöt också att utvidga handeln med utsläppsrätter.  
5. Den globala energikrisen leder till en exceptionell ökning av förnybar energi. De kommande fem åren kommer världen att satsa på lika mycket på sol-och vindkraft som man gjort under de senaste 20 åren. Enligt Internationella energiorganet IEA är det en historisk ökning som drivits fram av den globala energikrisen. 90 procent av all ny elproduktion kommande år beräknas komma från förnybart. Detta trots nysatsning på kol i vissa länder. Detta visar hur snabbt många regeringar förmått att kasta om sina planer i sin ambition att uppnå energisäkerhet.

Men vi ska inte glömma alla människor som dog under det extremväder som drabbade planeten 2022. Just nu är den pågående torkan i Östafrika en daglig påminnelse om priset vi betalar så länge som klimatkrisen accelererar.